facebooktwittermail

”Hur ska vi motivera unga att ta över och driva mjölkföretag?”

Vi måste börja inse digniteten i utmaningen vi står inför när det gäller föryngring inom mjölksektorn, skriver Katarina Wolf i en krönika.

Kor i ladugård
Vi måste börja med att inse digniteten i utmaningen vi står inför när det gäller föryngring inom mjölksektorn, skriver Katarina Wolf i en krönika. FOTO: EMIL LANGVAD/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Ännu en sommar lagd till handlingarna. Olikt många medelsvenssons sammanfattas och värderas ofta den varmaste årstiden i huruvida de olika skördarna var till belåtenhet snarare än vad man fick gjort under semestern.

För någon semester blev det inte detta år heller, även om ambitionerna var relativt höga inledningsvis. Som färska företagare, i kampen om att hitta rutiner och naturliga roller i arbetsvardagen har vi tyvärr ännu inte uppnått målet ”en ledig dag i veckan”.

Att arbetsbelastningen är hög för mjölkföretagare är väl ingen nyhet för någon. Man kommer på sig själv, när den tredje grässkörden är bärgad och det sista spannmålslasset står under tak, att försäkra vänner och bekanta att ’snart blir det lite lugnare’. Men det blir aldrig riktigt så, lugnare alltså.

Det är min fasta övertygelse att ska man driva ett lönsamt mjölkföretag krävs ett intresse, att jobba smart men framförallt att jobba hårt. Den enorma strukturomvandling som präglat mjölksektorn de senaste decennierna har inte ändrat detta faktum. Speciellt inte som ung och nystartad. En mjölkrobot sparar knän men arbetstimmarna kvarstår om ambitionen är att tjäna pengar.

Intentionen med denna typ av utläggning är inte att låta gnällig, den tonaliteten är, om än ofta befogad, något uttröskad. Hellre väcker arbetssituationen som jag och mina bröder befinner oss i en oro för mjölkbranschens framtid.

Hur ska vi kunna motivera unga att ta över och driva mjölkföretag? Kan vi på ett övertygande sätt påstå att företaget kan vara lönsamt samtidigt som arbetsutövandet sker på ett hållbart sätt?

Jag drivs till stor del av ekonomisk vinst. Det kan jag säga utan förbehåll och då talar jag helt säkert även för mina två medspelare. Men den vinsten handlar mindre om att en dag leva ett flådigt liv och mer om att betala av skulder och långsiktigt förverkliga visionen om företagets framtid. En fortsatt påbyggnation på det livsverk generationen före mig skapat.

Kanske är det meningsfullheten vi måste fokusera på när vi kommunicerar utåt?

Yrkesstoltheten. Relevansen, tryggheten och säkerheten i livsmedelsproduktion som yrkesval.

Vi måste börja med att inse digniteten i utmaningen vi står inför när det gäller föryngring inom mjölksektorn. Att agera förebild i dagens samhälle handlar lika mycket om att våga sticka ut hakan i jämställdhetsfrågor som att visa på smarta, strategiska beslut och resultat i företaget. Våga se och förstå vilka frågor som attraherar den yngre generationen och skapa förutsättningar därefter. Så skapar vi intresse och säkerställer mjölken även i framtiden.

Förmedlas därtill budskapet på rätt sätt känns dessutom det hårda arbetet bara som en bisats.

Katarina Wolf

Katarina Wolf är mjölkföretagare.