facebooktwittermail d

Hög intensitet eller låg intensitet i uppfödningen?

Kraftiga kostnadsökningar har fått veckans frågeställare att fundera kring hur de ska göra med utfodringen av sina köttdjur. ATL:s ekonomicoach Anna Törnfelt reder ut. 

Hej!

Vi har funderat väldigt mycket under sommaren hur vi ska göra för att ligga rätt i utfodringen av våra köttdjur under stallsäsongen. Vi har både dikor och ungtjursuppfödning på gården. Har man för låg fart så tappar man tillväxt och kör man på ökar kostnaderna för kraftfoder. Vad rekommenderar du oss att göra och hur kan man ta reda på vart gränsen går för att optimera detta ekonomiskt?

Hälsningar Per och Annelie

Många funderar över detta just nu så ni är inte ensamma om det. Sedan kostnadsökningarna för insatsvaror och foder, på grund av kriget i Ukraina och de förändringar på världsmarknaden, så är det viktigt att analysera vad som är bäst för sin egen del.  

Att dra ner intensiteten för växande djur kan vara ödestiget då underhållsbehovet per dag kostar mer ju tyngre djuren blir och det blir de för varje dag som går. Här behöver man utgå från när ska djuren slaktas och till vilken slaktvikt vill man uppnå. Likaså beror det på om man har köttrasdjur som ska uppfödas eller om det är mjölkrastjurar. Att välja en låg intensitet med en stor andel grovfoder kräver att man vet vad näringsinnehållet är i vallfodret och att det passar till den djurkategori som det skall ges till.

Mitt råd är att ta ut foderanalyser från de foderpartier man ska utfodra under stallsäsongen. Räkna ut de volymer av respektive parti som man skördat och välj ut de bästa partierna till växande idisslare och de djur som mjölkar i början av laktationen. Det gäller både för nöt och får. Djur i senare delen av laktationen kan mycket väl fodras med foder med lägre näringsvärden och framför allt dikor kan gå på ”sparlåga” efter att kalvarna avvants om de har ett gott hull och inte är för magra.

Att föda upp ungtjurar på kortare eller längre tid är frågan. Först bör man ha koll på utvecklingen av slaktpriserna över året och bestämma när ska tjurarna levereras till slakt. Så hög slaktavräkning som möjligt är eftersträvande värt. 

Priserna brukar vara högre under första halvåret. Ska tjurarna födas upp på 16 månader eller vad händer om det växer sämre och de slaktas mellan 18-20 månader? Om tjuren har ett behov av 93 MJ för att växa 1 kg per dag och utfodras med ca 10 MJ mindre (motsvarar ca 0,8 kg spannmål) växer den bara 0, 8 kg per dag och det ger 1 månad längre uppfödningstid. Så drar man ner ännu mer på spannmålsandelen i foderstaten så ökar uppfödningsperioden ännu längre. Man kan kompensera kraftfoder med grovfoder och då ska man titta ordentligt på näringsinnehåll, struktur och smaklighet. Ett vallfoder av toppkvalitet kan ge stora besparingar av kraftfoderandelen i foderstaten men man måste räkna på detta.  Passa upp här och gå inte för lågt ner i intensiteten. Sätter man in nya tjurar kontinuerligt i produktion så nyttjas platserna optimalare och då gäller det fortfarande att få igenom tjurarna på kortare tid i produktion.

Sammanfattningsvis så är mitt råd inför höstens foderplanering: ta foderanalyser, räkna foderstater efter inventering av fodermängder och olika partier och bolla er strategi med en foderrådgivare som kan ge er svar på vad som passar bäst i er produktion med de förutsättningar som finns på er gård.

Anna Törnfelt

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten