”Hur länge klarar sig storstäderna om livlinan till landsbygden klipps av?”
Borgmästaren i Paris har låtit undersöka hur länge Paris innerstad skulle klara livsmedelsförsörjningen i händelse av krig eller kris.

Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.
Den gula broschyren Om krisen eller kriget kommer har nyligen delats ut till alla hushåll i Sverige. Men hur skulle Stockholmsregionen klara en allvarlig krissituation, en region där runt en tredjedel av Sveriges befolkning bor?
I Frankrike har Paris borgmästare, Anne Hildago, tagit initiativ till att gå till botten med vad som krävs för att försörja huvudstadens invånare i händelse av krig eller kris. Hon vill klara av 100 dagar.
Anne Hildago började med att beställa en undersökning för att se hur det ser ut i dag. Studien, som presenterades i slutet av oktober i år, visar att Paris klarar att upprätthålla livsmedelsförsörjningen i max fem till sju dagar i händelse av översvämning, andra katastrofer eller en blockad.
Att nödvändig proviant räcker i max sju dagar beror främst på bristande kapacitet i lagerhållningen, enligt studien. Det är tydligt att hela systemet är baserat på ett snabbt flöde. Ingen i livsmedelskedjan har längre stora lager, vissa har inget lager alls att tala om. Vid covid-19-pandemin såg man att det första som försvann från stormarknaderna var toalettpapper och pasta. Nu poängteras det att det är av stor vikt att kunna lagra lokalt med tanke på blockerad väg- eller tågtrafik eller att floden Seine svämmar över.
De erfarenheter som gjorts visar att avbrott i livsmedelskedjan är den största risken vid händelse av pandemi, som covid-19, eller vid stopp i trafiken, sådana som orsakades av de stora bondedemonstrationerna. Många av demonstranterna i början av 2024 ville blockera den stora grossistmarknaden, Rungis, som är världens största marknad för färskvaror. Men andra deltagare var emot detta och det skedde aldrig, även om ett flertal demonstranter var precis utanför Rungis.
Det är första gången som en sådan här undersökning gjorts för den franska huvudstaden och den kan ses som ett led i den strategi som startades 2022, där den kommunala ledningen vill förutse olika krisscenarier som skulle kunna uppstå. Det har talats om att Paris skulle klara sig i tre dagar, men ingen vet varifrån den siffran kommer. Därför ville nu den kommunala ledningen gå till botten med hur det ligger till, egentligen.
I studien uppges att det behövs 3 090 ton mat varje dag för att föda de 2 146 000 parisarna och kunna servera 6,5 miljoner måltider per dag. Det gäller för Paris innerstad. Man räknar med att maten i hemmen räcker till 1,5–5 dagar, affärer och restauranger klarar av att servera mat och hålla öppet i två dagar och lager och livsmedelslogistik fungerar i två dagar innan det blir tomt.
Förr i tiden hade man färskvarumarknaden mitt inne i Paris i Les Halles, Hallarna. Men redan efter andra världskriget blev hanteringen svår, med växande ekonomi och ökande befolkning. Franska staten, som äger Rungis, började bygga en gigantisk marknad 7 kilometer utanför Paris. Kravet var att det skulle vara nära till järnväg, flyg (det ligger nära flygplatsen Orly) och motorvägar.
Rungis har under årens lopp byggts till och i dag finns där flera olika hallar för frukt och grönsaker, ost, smör och ägg, kött, fisk och skaldjur, snittblommor med mera. Sektionen för frukt och grönsaker är den största med elva byggnader på en yta av 66 hektar. Den senaste hallen byggdes 2016.
Marknaden är öppen från klockan 3 på morgonen fram till klockan 11 på förmiddagen, då alla hyllor är tömda. Det finns inga prislappar på varorna utan alla priser förhandlas mellan köpare och säljare. Till Rungis kommer varor från hela Europa och marknaden har en avgörande betydelse för hela Paris och Frankrikes försörjning av affärer, stormarknader och restauranger.
Nu funderar Paris kommunledning på att skapa ”Rungis 2”, på norra sidan Seine. Att ha två färskvarumarknader skulle vara säkrare om till exempel Seine skulle svämma över och dela den franska huvudstaden i två delar.
Förutom att satsa på ännu en marknad för färskvaror måste man få till fler ställen att kunna lagra livsmedel på. Det handlar om att hitta gömda ”skafferier”, där gamla parkeringar som inte längre används skulle kunna vara ett alternativ, eftersom huvudstaden successivt tappat de möjligheter att lagra förnödenheter som tidigare stod till buds. Målet är alltså att klara försörjningen i 100 dagar.
Vad jag vet har ingen liknande studie gjorts för Stockholm, men visst skulle det vara intressant att få veta hur motsvarande förhållanden ser ut för vår huvudstad.
Susanne Gäre
Lantbruksjournalist och författare. Hon har jobbat som korrespondent i Frankrike i 14 år för skandinavisk press och radio. Nu är hon frilans igen efter 12 år på dagstidningen Norra Skåne.