Tord Karlsson

Plötsligt duggar nyheterna tätt om nya fabriker för fossilfri produktion av kvävegödsel.

I till exempel Spanien, Danmark och Norge planeras anläggningar som ska vara i produktion under 2020-talet.

Det är en efterlängtad nyhet och ett enormt framsteg. Men det reser också frågan om hur jordbruket ska klara allt högre produktionskostnader.

Mineralgödseln lyfte under 1900-talet livsmedelsproduktionen i världen till oanade höjder, en fantastisk och nödvändig prestation som mänskligheten har haft stor nytta av. Men med rätta kan tillverkningen kritiseras för att kräva stora mängder energi, hittills i huvudsak fossil sådan.

I de planerade projekten kommer energin från vatten, vind eller sol som framställer vätgas som sedan omvandlas till ammoniak. Den norska anläggningen är ett samarbete mellan Yara, Aker och Statkraft vid Yaras anläggning i Porsgrunn. Målet är att producera fossilfritt fartygsbränsle och fossilfri kvävegödsel.

Det är mycket positivt med dessa planer, inte minst vad gäller jordbrukets klimatpåverkan. Men det finns också risker med den fossilfria gödseln. Priset blir högre, minst det dubbla sägs det, och det lägger sig tungt i bidragskalkylen. En fördubblad gödselkostnad ökar lätt kostnaderna med 25–30 öre per kilo vete. Det slår hårt på sista raden.

Inom tio år kommer den fossilfria gödseln att bli en högaktuell fråga. Det kan finnas ett visst intresse på marknaden för att betala för fossilfritt framställda livsmedel.

Men förhoppningarna på konsumenterna ska kanske inte göras alltför stora. Med tanke på att den ekologiska marknaden just nu är mättad kan man förstå att det finns gränser för nischade livsmedel av denna typ.

Helena Jonsson utreder nu det fossilfria jordbruket och presenterar resultaten i sommar. Fossilfri gödsel borde vara ett av de tyngre inslagen vid sidan av behovet av att ersätta dieseln som bränsle. Det är i direktiven för utredningen sagt att vid behov ska jordbruket kompenseras för ökade kostnader så att konkurrenskraften bibehålls eller ökar. Det är viktigt att så sker.

Om det kommer att ställas krav på klimatåtgärder som fossilfri gödsel på det svenska jordbruket finns det gott om länder där stora gamla kvävefabriker som går på gas och olja fortsätter tillverka billig gödsel.

Att kräva fossilfri gödsel kan bli enkelt för politikerna, en lågt hängande frukt, när jordbrukets klimatpåverkan ska minska. Frågan är: Enkelt för vem?

Det tål att tänka på hur den insatsen ska kompenseras så att konkurrenskraften inte drabbas. Det är en uppgift för Helena Jonssons utredning och sedan för politikerna att agera utifrån.

Fossilfri gödsel är inte bara positivt - det finns även faror, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

Finns även faror, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

”Fossilfri kvävegödsel – dröm eller mardröm”

Företagande

large_ee03d407-15d4-4d9e-8498-bfebfaa12096.jpg

medium_ee03d407-15d4-4d9e-8498-bfebfaa12096.jpg

small_ee03d407-15d4-4d9e-8498-bfebfaa12096.jpg

thumbnail_ee03d407-15d4-4d9e-8498-bfebfaa12096.jpg

Fossilfri gödsel kommer bli en högaktuell fråga när det ställs krav på klimatåtgärder och jordbrukets klimatpåverkan ska minska. Det skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.