Ann-Katrin Öhman

Mjölkbonde Mats Granberg framför sin ladugård.

large_1637667225625.jpeg

medium_1637667225625.jpeg

small_1637667225625.jpeg

thumbnail_1637667225625.jpeg

1637667225625.jpeg

Efter djurfoder, drivmedel, gödsel och utsäde är elen en av de största utgiftsposterna för jordbrukare. Men nu är det stora regionala skillnader.&nbsp;

Spotpriset i Luleå ligger på 24,28 öre per kilowattimme hos Bondens el, medan det är tre och en halv gånger så högt: 90,12 öre per kilowattimme i Skåne. Och dagspriset den 23 november ligger på 15,53 öre i Luleå och Sundsvall och 123,58 öre i Stockholm och Malmö – nästan åtta gånger mer.– Det har varit stora skillnader de senaste sex månaderna. Höga elpriser tillsammans med ökande kostnader på diesel, foder och gödselmedel gör situationen väldigt svår för många jordbrukare, framför allt de som har animalieproduktion som mjölkproduktion, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.Skillnaden mellan elpriserna i norra och södra Sverige beror bland annat på att de nordligaste elområdena 1 och 2 har ett överskott på el tack vare sin vattenkraft, medan det är underskott i elområde 3 och 4 vilket är i södra Sverige.– Priserna på naturgas och kol har skjutit i höjden vilket har gjort att elpriserna på kontinenten har ökat, men även Sverige producerar lite el med naturgas och kol vilket även det påverkar priserna, säger Lars Nilsson, handläggare på Energimyndigheten som skrivit en rapport om Jordbrukets energianvändning.

<h2>Importerar el</h2>I Sydsverige behöver man importera el eftersom att elanvändningen är större än elproduktionen. Importen sker både från kontinenten och från norra Sverige. Men det finns begränsningar i att överföra elen norrifrån, enligt Lars Nilsson.– Det sammantaget har gjort att prisskillnaderna ökat ännu mer mellan norr och söder.Mjölkproducenten Mats Granberg utanför Piteå är nöjd med att se att åtminstone en utgiftspost inte har stigit drastiskt under året. Han har ett rörligt elpris hos PiteEnergi och betalade 30 öre per kilowattimme under oktober månad.– Det gick upp även här något i slutet av sommaren på grund av den torra sommaren, men vi har ändå bra priser jämfört med i södra Sverige.

large_1637667229802.jpeg

medium_1637667229802.jpeg

small_1637667229802.jpeg

thumbnail_1637667229802.jpeg

1637667229802.jpeg

Han förbrukar cirka 400 000 kilowattimmar per år. Förra året landade elräkningen på 241 000 kronor och i år blir det cirka 350 000 kronor före återbetalningen av skatten.– Det är inte så farligt jämfört med andra kostnader som man har i jordbruket.Han byggde en ny ladugård 2010 och har sedan dess skissat på att bygga en biogasanläggning som ger el till gården. Men de gynnsamma elpriserna har gjort att projektet har hamnat på is.– Nu tar jag i stället in offerter på solceller och räknar med att de ska kunna stå för en fjärdedel av elkonsumtionen.

<h2>Gynnsamma förutsättningar för jordbruk</h2>Mats Granberg tycker att förutsättningarna är gynnsamma för att bedriva jordbruk i Norrbotten.– Vi får ju fina vallskördar här så det passar väldigt bra att bedriva mjölkproduktion, även om mjölkpriset har halkat efter. Det är också mycket lättare och billigare att få tag på mark.Allt detta tillsammans med låga elpriser gör att Lars-Erik Lundkvist tror att det kan finnas ett intresse från bönder söderut att etablera sig i norra Sverige.– Förutom vattenkraften som redan finns här hamnar vindkraften till stor del i norr.Det har varit protester mot att starta stora vindkraftsparker söderut, medan det finns många glesbefolkade områden att bygga på i norra Sverige.Från sin gård i Sjulnäs kan Mats Granberg se Europas största vindkraftspark växa fram i horisonten, Markbygden. Hittills är 179 vindkraftverk på plats.– Det är tydligt att elen även i framtiden kommer att produceras häruppe, säger han.

<h3>Mer om elpriset</h3>• Historiskt har elen kostat lika mycket i hela Sverige, men från 2011 började separata priser gälla för Sveriges fyra elområden.• Fram till 2020 var skillnaderna relativt små, under 10 procent per år.• Under 2020 och 2021 har skillnaderna ökat. Den 20 november 2020 kostade elen 17 gånger så mycket i Malmö som i Luleå. Det beror bland annat på mindre el från kärnkraften.• Vattenkraft och vindkraft räcker gott och väl för att möta efterfrågan i elområde 1 Luleå och 2 Sundsvall. Här finns ett överskott av el samtidigt som det bor färre människor i Norrland.• En del av överskottet kan säljas söderut till elområde 3 Stockholm och elområde 4 Malmö, men det finns tekniska begränsningar i att överföra elen, samtidigt som efterfrågan på el ökar allt mer när samhället elektrifieras.<h3>Så produceras svensk el</h3>• 43 procent av elen i Sverige kommer från Vattenkraft• 17 procent från Vindkraft• 33 procent från Kärnkraft• 7 procent VärmekraftKälla: Energimyndigheten

<h3>Granbergs lantbruk AB</h3>Bolagsform: AktiebolagÄgare: Mats GranbergVerksamhet: Mjölkproduktion. Har även köttproduktion i ett annat företag och hyresfastigheter.Antal anställda: SexOmsättning: Cirka 18 miljoner kronorResultat efter finansiella poster: 2,4 miljoner kronorAreal: 600 hektar åkermark.Antal djur: 280 mjölkkor, 200 ungdjur, cirka 100 kvigor ute på kvighotell hos grannen.Maskinpark: Fyra mjölkrobotar till mjölkkornaStorlek på investeringen: Satsade 30 miljoner kronor 2010 för att kunna växa från 100 till ungefär 300 mjölkkor.Så jobbar jag med hållbarhet: ”Jag funderar på att installera solceller som skulle kunna stå för 25 procent av elen. I ungdjursstallet har vi bytt all belysning till LED-lampor.”

Mats Granberg i Sjulnäs utanför Piteå är en av Norrbottens största mjölkbönder. Hade han bott i södra Sverige hade han betalat minst tre gånger så mycket för elen till sin ladugård.– Jag tycker vi har bra förutsättningar för mjölkproduktion häruppe, säger han.

Hade Mats Granberg bott i södra Sverige hade han betalat minst tre gånger så mycket för elen till sin ladugård.

Högt elpris i söder ger fördel för bonden i norr

Företagande

Hade Mats Granberg i Sjulnäs utanför Piteå bott i södra Sverige hade han betalat minst tre gånger så mycket för elen till sin ladugård.