I förra veckans nummer av ATL (den 2 feb) skriver ATL:s reporter om Roger Akelius omfattande köp av mindre skogsfastigheter. I artikeln låter man en fastighetsmäklare från Ludvig & Co spekulera vilt i motiven bakom köpen.
I artikeln görs det sannolikt att Akelius plan med köpen är att testamentera alltsammans till olika aktiebolag som sedan kommer att tillfalla hans arvingar. Därmed skulle Roger Akelius ”kringgå” jordförvärvslagen och samtidigt höja värdet på sin skog då bolagsskog är öppen för en större marknad och därmed åsätts högre priser.
Det framställs även som en betydande negativ omständighet att Roger Akelius inte har någon skoglig bakgrund, eller som fastighetsmäklaren uttrycker det - ”mer känsligt i och med att Roger Akelius varken har någon bakgrund eller erfarenhet från skogsbranschen utan det tycks handla om en placering i mängden”.
På nästa sida följs artikeln upp med upprörda röster från korttänkta och okunniga politiker. Hålet (i jordförvärvslagen) måste täppas till heter det i rubriken.
I artikeln lånar sig ATL till att driva på en lagändring där privatpersoners rätt att testamentera sin fastighet till ett aktiebolag skall förbjudas. Utgångspunkten är att ägarbalansen av skogsmark i Sverige mellan fysiska och juridiska personer är viktig att bevara.
I egenskap av att vara aktiv lantbrukare och skogsägare reagerar jag starkt på artikelns uppenbara syfte - att driva på en förändring av jordförvärvslagen. Ogrundade påståenden och om Roger Akelius syften och hans avsaknad av skoglig bakgrund används som tillhygge. Mer reglering och mindre eget bestämmande för jordägare är agendan. Men vad som glöms bort är att höga skogsmarkspriser är i många fall en motor för lantbruket.
Skogskapitalet används såsom säkerhet och likviditetsreserv för investeringar i lantbruket och svensk livsmedelsproduktion. Ju mer ägandet regleras, desto mer begränsas värdeutvecklingen av skogsmark som tjänat bönderna väl under årtionden av extremt dålig lönsamhet.
Roger Akelius skogliga kunskaper torde precis som många andra stora skogsägare kunna kompenseras genom att etablera en kunnig organisation. Precis som de andra nya storskogsägarna som tillkommit under senare år såsom Thaminvest AB, Hällefors Tierps Skogar, Hvalfisken AB, Person Invest AB med flera. Eller utgår artikelförfattaren från att Roger Akelius själv skall vara verksam i skogen och därmed ställa till oreda när han hugger ner fel träd..?
Om ATL vill ondgöra sig över ägarbalansen av svensk skogsmark finns det relevantare möjligheter än privatpersonen Roger Akelius köp av småskiften runt om i Sverige. Till exempel genom att granska statens inlösen av skogsmark från privata ägare. Som utöver att statliga ägandet ökar, även ger bolagen möjlighet till arealkompensation, innebärande att den areal som staten löser in, ges bolagen möjlighet med stöd i jordförvärvslagen att köpa in på öppna marknaden, vanligen med privatpersoner som säljare.
Vill våra politiker och ATL bry sig om ägarbalansen av svensk skogsmark bör de titta på bolagens ”kompensationsköp” efter inlösen. Inte privatpersoners eventuella testamenten.
Svar direkt:
ATL har valt att lyfta denna fråga då jordförvärvslagen är avgörande för att privatpersoner, inte bara stora bolag, ska kunna köpa mark, leva och verka på landsbygden. Däremot tar vi inte ställning i sakfrågan på nyhetsplats. Alla som nämns i våra texter har haft möjlighet att kommentera och bemöta uppgifterna.
Lilian Almroth
Chefredaktör ATL
Fotnot: Roger Akelius har erbjudits replik men avstår.
_80c475990f.jpg)