Torbjörn Esping

Att ha en solpark på en del av gården ger ett ytterligare ben att stå på och minskar risken i jordbruket.

1680527365336.jpeg

Att ha en solpark på en del av gården ger ett ytterligare ben att stå på och minskar risken i jordbruket. Så resonerar man på Berga gård i Norrtälje som har skrivit avtal om att få en solpark på 80 av gårdens 500 hektar jordbruksmark.

– En solpark med konstant kassaflöde är säkrare än växtodlingen där du har volatila priser på både gödsel och spannmål, säger Henrik Schmiterlöw.Henrik Schmiterlöw, som också är ordförande i Jordägareförbundets hyres- och arrendekommitté och som sitter med i LRF:s arrenderåd, tycker att det är viktigt att man reglerar så många risker som möjligt i arrendeavtalet om solpark. Till exempel är det viktigt att man sätter av pengar för att kunna riva parken och återställa jordbruksmarken.Han konstaterar att priserna för solparksarrenden är högre än vanliga jordbruksarrenden.– Definitivt. På sämre marker är det uppåt 10 gånger arrendepriserna. Det beror på var man är i landet.

<h2>Arrende på 350&nbsp;000 kronor per hektar inte orimligt</h2>Men ett vettigt arrende för en solpark kan inte bara vara 10 gånger högre utan skulle kunna vara 100 gånger högre än arrendet för jordbruksmark. Ett arrende på 350&nbsp;000 kronor per hektar är inte orimligt, inte ett år som förra året med mycket höga elpriser.Det anser Nils Johan Ingvar-Nilsson, som är specialistrådgivare på Ludvig &amp; Co, och som propagerar för att markägaren ska ha få en ersättning för solparken utifrån en trappa. Från ett fast pris i ett basarrende stiger ersättningen procentuellt i takt med elpriset.Enligt Nils Johan Ingvar-Nilsson var priset för solel förra året 2,10 kronor per kilowattimme, kWh, långt över produktionskostnaden som han sätter till 35 öre per kWh. På ett hektar som producerar 800&nbsp;000 kWh ger det en ren vinst på drygt en 1,4 miljoner kronor.– Det är samma kostnader oavsett vad elpriset är. Allt över 35 öre per kilowattimme är en ren övervinst. Den kan vi gott fördela, varför ska bara solcellsägaren få ta den?Nils Johan Ingvar-Nilsson tycker det vore vettigt att markägaren får 20 procent av intäkterna i rörligt arrende, när elpriset är högt. Med förra årets prisnivå för solel skulle det innebära att markägaren skulle få nästan 350&nbsp;000 kronor per hektar, inklusive ett basarrende. Samtidigt skulle solelsbolaget få drygt 1 miljon kronor per hektar i ren vinst.350&nbsp;000 kronor per hektar är mer än 100 gånger högre än vad Jordbruksverkets statistik för arrendepriser förra året visar. Men Nils Johan Ingvar-Nilsson tycker inte det spelar någon roll vad marken är värd som jordbruksmark, skog eller impediment. – Marken är ju värd var den producerar. Som mosse är den inte värd något speciellt, men ställer du solceller där, eller börjar bryta torv där, då är den värd hur mycket som helst,

<h2>”Jag upplever att det är lite Klondyke”</h2>Nu var kanske elpriserna förra året extremt höga. Men Nils Johan Ingvar-Nilsson räknar med att solelspriset, alltså dagtid på sommarhalvåret, kommer att ligga runt en krona per kilowattimme de kommande åren. Det skulle med hans modell för arrende innebära en normal ersättning på 125&nbsp;000 kronor per hektar och år.Henrik Schmiterlöw vill inte redogöra för detaljerna i sitt arrendeavtal som skrevs med Alight för ett par, tre år sedan. Men Berga gård har ett avtal som ger ett rakt arrende, som ger en fast intäkt oberoende av hur elpriset ändrar sig. Avtalet skrevs före energikrisen, och värdet skulle varit högre idag.– Definitivt, det hade varit betydligt mer värt. Men då är det inte säkert att det hade blivit någon etablering heller, säger Henrik Schmiterlöw.– Jag upplever att det är lite Klondyke. Det är väldigt många företag som erbjuder markägaren väldigt fördelaktiga avtal. Men det är många markägare som inte kommer att få sina parker realiserade.

<h3>Berga gård</h3>Säte: Hallstavik, Norrtälje.&nbsp;Ägare: Henrik Schmiterlöw och Maria Schmiterlöw Kippler.Areal: 480 hektar jord och skog. Med arrende bedrivs växtodling på 500 hektar jordbruksmark.Verksamhet: Jordbruk, skog, uthyrning av lokaler och bostäder. Snart en solpark.Solparken: 80 hektar sämre jordbruksmark. Effekt 56 MW. Produktion: 50 Gwh. 100 000 solpaneler.&nbsp;

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/explosionsartat-intresse-for-att-bygga-solcellsparker">Explosionsartat intresse för att bygga solscellsparker</a><a href="https://www.atl.nu/far-bygga-enorm-solcellspark-pa-jordbruksmark">Grönt ljus för enorm solcellspark på jordbruksmark</a>

Höga elpriser gör att ett vettigt arrendeavtal för en solpark ska ge skyhögt betalt.Det tycker rådgivaren Nils Johan Ingvar-Nilsson på Ludvig &amp; Co.

Rådgivare menar att avtalen ska ge 100 gånger mer än ett vanligt arrendeavtal.

Höga elpriser ska ge skyhögt betalt för solparker

Företagande

Rådgivaren från Ludvig & Co är tydlig om att arrendeavtal för solpark på jordbruksmark borde vara 100 gånger högre än ett vanligt jordbruksarrende.