facebooktwittermail d

Magdalena Hermelin: ”Hitta tillbaka till tacksamheten över maten i jul”

Vi bör njuta av julbordet och äta det som bjuds, skriver Magdalena Hermelin i en utblick.

Julbord
Fem sorters sill räcker inte längre, skriver Magdalena Hermelin. FOTO: ANETTE NANTELL/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.

På restauranger i allmänhet och nu i juletider i synnerhet kommer önskemålen om specialkost in på löpande band och restauratörerna svettas för att tillgodose alla. Och hur mycket de än kämpar finns alltid någon som känner sig kränkt eller inte prioriterad.

Fem sorters sill räcker inte längre. Det kan vara krav på sill utan socker och sill i gräddfil men utan laktos. Sen går vi över till skinkan - griljerad och kokt, vegansk skinka, ekologisk skinka, skinka utan nitrit och så fortsätter det till varenda rätt som ska anpassas.

Det saknas således alltid massor. Och det här kan ses som en symptomatisk bild för så mycket mer. Av vad konsumenten inte bara vill ha, utan många gånger kräver. Annars blir betyget på rankingsajterna bara 6 av 10 poäng – för de hade ju inte Janssons utan ansjovis.

Dessa orimliga krav på restauratörer och på oss producenter har jag länge gått och funderat på. Och då jag själv har en dotter som är glutenintolerant så är jag inte alls främmande för att all mat inte alltid funkar. Men de senast tio åren har ett nytt fenomen uppstått som får betydande konsekvenser för matproduktionen hela vägen till munnen. Och det är matens roll i det egna identitetsbyggandet.

Richard Tellström, docent i måltidskunskap har i samarbete med Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF genomfört en studie som visar hur olika grupper i samhället fungerar vad gäller mat. På en psykologkonferens med 494 deltagare i Linköping 2017 hade 77 procent beställt specialkost. I Nyköping samma år hade Spannmålsodlarna en middag för 420 deltagare varav 1 procent beställt specialkost. Min ambition är inte att hänga ut en grupp med dessa siffror, men de visar att vi alla har ett behov av att identifiera oss och tillhöra genom mat eller annat.

Det kan dock inte fortsätta i detta eskalerande tempo. När kraven blir att maten ska kunna uttrycka det individen för tillfället önskar hopar sig problemen. Logiken går inte ihop. Alla blir bara besvikna.

Hos oss producenter ser det likadant ut som hos restauratörerna. Samtalen jag bemöter från intresserade konsumenter är stundtals ansträngande men måste göras.

Det drömscenariot jag möter är ekologiskt, fritt från GMO, småskaligt, billigt, miljövänligt, inga fläckar på grönsakerna och helst dagsfärska. Men att jobba mindre med bekämpningsmedel innebär att vi måste hitta andra vägar till exempel genom GMO. Vi kan inte odla humangrödor på stora marker i Sverige, därför förädlar vi och får protein genom djuren. Det går inte att göra om alla vallfält till bönfält.

Är då inte småskaligt, bra löner och billigt vägen framåt, invänder en del. Nej. Det blir dyrare och är ineffektivt på så många plan och även mindre miljövänligt. Vi vet det här.

Det är vi i branschen som bäst kan berätta om hur matproduktion hänger ihop. Det är vårt ansvar. Vi är inte bara en del av kedjan som har rätt att bli förbannade, förnärmade eller skratta åt de som inte vet. Vi har ansvaret att bilda, förklara och förbättra. Så därför fortsätter jag att ta alla de där samtalen med konsumenter.

När vi bjuder till julbords, bjuder vi också in till spännande samtalsämnen om vad typ av jobb som ligger bakom varje rätt på bordet och varför produktionen ser ut som den gör och vi förklarar för våra barn och inte minst vuxna att de ska äta det som bjuds och vara tacksamma. Tacksamhet är alltid tilltalande, inte minst i juletider.

Kanske är det också dit vi behöver hitta tillbaka – till tacksamheten över maten. Och att låta berättelsen om maten handla om något annat än oss själva.

Magdalena Hermelin

Magdalena Hermelin, numera bosatt i Östergötland, driver Hermelins Grönsaker AB. Hon har en bakgrund inom marknadsföring och projektledning men bytte bana för tio år sedan till jordbruksbranschen.