Martin Hammar

Stomkartorna visar läget och utbredningarna av tidigare odlingsmark, det vill säga mark som brukats som åker eller slåttermark.

1684486761085.jpeg

Den som studerat häradskartan via Naturvårdsverket digitala karttjänst har kanske noterat att det funnits tomma fläckar här och var. Detta beror på att det finns områden i Sverige som häradskartan inte täcker.

Därför har Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet låtit tillgängliggöra stomkartorna till Generalstabens topografiska karta. Dessa gamla kartor fyller ut större delen av områden i Sverige där häradskartan saknas och kan ge viss översiktlig förståelse av det historiska landskapet, till exempel för den som vill återskapa våtmarker och betesmarker.– Stomkartor utgör ett historiskt källmaterial som visar läget och utbredningen av tidigare odlingsmark, det vill säga mark som brukats som åker eller slåttermark. Även om landskapet visas ganska översiktligt är ofta även våtmarker tydligt markerade, säger Göran Blom, handläggare på Naturvårdsverket.

1684486795565.jpeg

<h2>Från 1700-talet till 1900-talet</h2>Kartorna som nu finns <a href="https://geodata.naturvardsverket.se/nedladdning/Stomkartor/">tillgängliga för nerladdning</a> är i skalan 1:50 000, men grundar sig på äldre lantmäterikartor, storskiftes- och lagaskifteskartor i andra skalor. Kvaliteten på kartorna varierar, liksom i hur tydligt markslagen åker och äng syns i kartorna. Detta beror på att de äldsta kartorna är från cirka 1700, medan de yngsta är från cirka 1900.&nbsp;– Avdelningen för Agrarhistoria vid SLU valde ut de kartblad som visar markanvändning. De utvalda kartbladen skannades in av Riksarkivet. Metria har sedan gjort en så kallad georeferering av de högupplösta kartfilerna så att dessa ska gå att ladda ned och öppna på rätt plats i rikets nät i ett GIS-program. På så sätt går de att jämföra med moderna kartor, säger Åsa Thorsell, handläggare vid Riksantikvarieämbetet.&nbsp;

<h3>Häradskartan</h3>Häradsekonomiska kartan producerades under perioden 1859 till 1934. Den är att betrakta som ett tidsdokument från perioden då den mest genomgripande skiftesreformen (laga skifte) inletts, men innan strukturomvandlingen av odlingslandskapet slagit igenom fullt och innan 1900-talets omfattande nedläggning påbörjats.&nbsp;Häradskartan omfattar cirka 1 500 kartblad och täcker största delen av Götaland och Svealand. Dock saknas Småland, Öland, Gotland och Bohuslän. Häradskartorna finns heller inte över norra Sverige.&nbsp;Kartorna är en sammanställning från sockenkartor i skala 1:20 000 som i sin tur byggde på laga skifteskartor.&nbsp;Häradskartan digitaliserades under 1990-talet.&nbsp;Källa: Naturvårdsverket

<h3>Stomkartorna</h3>Grundar sig på storskaliga lantmäterikartor, storskiftes- och lagaskifteskartor, som överförts till en så kallad stomkarta. Stomkartorna visar läget och utbredningarna av tidigare odlingsmark, det vill säga mark som brukats som åker eller slåttermark.&nbsp;Stomkartorna är i skalan 1:50.000. Skalan för med sig att landskapet visas ganska översiktligt och i stora drag. Samtidigt är många av kartorna så pass detaljerade att tidigare odlingsmark, som åker eller slåttermark samt våtmarker visas vilket till exempel inte Generalstabskartan visar.&nbsp;Stomkartbladen har tidigare enbart funnits som original hos Riksarkivet. De stomkartor som nu digitaliserats innehåller markanvändningsinformation; åker och äng. Dessutom är de mycket detaljerade vad gäller våtmarker, men täckning är inte fullständig och kvalitén varierande.&nbsp;Källa: Naturvårdsverket

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/gamla-kartor-kan-losa-tvister-mellan-markagare">Gamla kartor kan lösa tvister mellan markägare</a><a href="https://www.atl.nu/anders-och-johannes-eriksson-i-hyssna-begransas-av-vagtvist">Vägtvist stoppar deras skogsbruk</a><a href="https://www.atl.nu/vagkonflikter-skapar-stora-bekymmer">Vägkonflikter vanligare än man tror</a><a href="https://www.atl.nu/radet-se-till-att-fa-ett-tydligt-servitut-for-vagen">Rådet: Ordna ett tydligt servitut</a>

Den digitala versionen av häradskartan har kompletterats med historiska kartor som hittills bara funnits i pappersform på Riksarkivet. De nygamla kartorna kan användas i arbetet att återskapa våtmarker eller betesmarker.&nbsp;

Nu digitaliseras jordbruksmarkens sista vita fläckar

Historiska kartor blir digitala 

Företagande

Häradskartan och stomkartor kan användas i arbetet att återskapa våtmarker eller betesmarker. Detta menar Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.