Hilding Burman bor på en skogsgård i samma by där han växte upp med milsvid utsikt mot Laisälvens dalgång några mil nordöst om Sorsele. Han är den enda bofasta i byn och de sista tamdjuren på gården är några får som går ute året runt sen mjölkkorna flyttade ut ur ladugården på 1990-talet.
– Det är trevligt med lite djur runt omkring sig, säger han på väg till sin timmerbil för att hämta det sista lasset björkved längs en av myrvägarna han preparerat i år.
– Först var det riktigt kallt med 25–30 grader i två månader som tvingade oss att stå stilla några veckor. Vårvärmen slog sedan till ovanligt tidigt och nu är det bråttom att bli klar med avverkningar och att få in timret längs myrvägar som börjat tina, berättar Hilding Burman.
I år har myrvägarna fryst till ordentligt i kylan. Men trycket på timmerbilarna har varit stort de senaste två veckorna när alla snabbt behöver få in timret. Hilding Burman har inte lyckats hitta en ledig transport än. Han har fått köra själv med företagets mindre timmerbil på 15 ton för att få ut virket innan myren tinar.
– Jag kör tidiga morgnar när nattkylan fått myrvägen att frysa till igen. Idag fick jag ut sista lasten björkved och en del av sågtimret. Massaveden har jag redan kört ut en kilometer till farbar väg. Hittar jag inte en ledig timmerbil får jag själv köra ut resterande timmertravar, säger han.
Hilding Burman började jobba i skogen i unga år och inledde sin entreprenörbana när han 25 år gammal fick köpa grannens skog på rot. Massaveden sålde han vidare och sågtimret sågade han själv i byasågen i Gransele där han fortfarande bor.
– Det gick ihop men någon större vinst blev det inte. Jag hade inte några höga krav då och inte nu heller för den delen, säger Hilding Burman hemma i stugan. Men det var första och sista gången jag sågade timret själv, det var allt för mycket jobb.
Affärerna fortsatte att utvecklas för Hilding Burman när det engelska pappersföretaget Bowater, som numera inte längre finns kvar i Sverige, tog kontakt med honom. Han började då köpa in skog för Bowaters räkning. För detta arbete fick han tio kronor per kubikmeter, vilket var en god ersättning eftersom Bowater betalade 35 kronor per kubikmeter för massaved till skogsägarna.
Det varade några år och sedan fortsatte han på egen hand med att köpa in och sälja skog. Han skaffade en skotare, en trekvarts-bandare, och anställde huggare under vintern. Det gick lätt att köpa skog på rot av skogsägarna i trakten.
Men snart blev det problem och han mötte hårt motstånd från skogsbolagen när han sålde till deras kunder.
– Många har velat få bort mig. Skogsbolagen såg med onda ögat på mig. De betalade så lite till skogsägarna för deras skog och därför var det lätt att få skogsägarna att sälja till mig istället när jag erbjöd dem mer betalt.
En dag knackade det på hans dörr och där stod ett par karlar från ett av skogsbolagen som sa till honom att han skulle sluta fara runt och sätta priset på timmer.
– De var hotfulla men inte brydde jag mig om det, berättar Hilding Burman som fortsatte med sin verksamhet.
Nästa problem blev värre att lösa. Hilding Burman sålde timmer till sågen i Glommersträsk och när förvaltaren i ett annat bolag, som sålt allt timmer till sågen tidigare, fick nys om detta blev han förbannad och körde till sågen. ”Fortsätter du köpa av Hilding får du räkna med mindre leveranser från oss”, hotade förvaltaren med.
– Jag fick fundera en stund för att komma på vad jag skulle göra åt den uppkomna situationen när sågverksägaren ringde och berättade om incidenten, berättar han.
Till slut tog Hilding Burman bilen till förvaltaren och klargjorde att han inte accepterade att denne åkte runt och hotade människor. Han varnade också för att trakasserierna skulle polisanmälas om de inte upphörde.
– Efter det hade jag inga större problem längre. Nu visste alla att det inte gick att skrämma mig till underkastelse.
Ryktet spred sig om Hilding Burmans verksamhet och skogsägarna hade bara gott att berätta om honom. Han har aldrig själv aktivt behövt åka runt för att köpa skog av skogsbönderna i trakten, de kontaktar honom när de behöver hjälp i skogen.
Hilding Burman AB erbjuder skogsägare fullserviceavtal och utför gallring, slutavverkning och markberedning med egna maskiner. Röjning och plantering köper han in. Verksamhetsområdet är framförallt i Sorsele och Arjeplog samt någon gång i Arvidsjaur.
– Jag bestämmer själv var vi ska jobba och slipper fara långt bort, det är fördelen med att själv köpa upp skogen, konstaterar han.
Systersonen Kenneth Burman, 53 år, började jobba hos Hilding Burman efter skolan och Lars Lindfors har även han jobbat i många år på företaget och kör skotare och skördare på vintern. Under barmarkssäsongen turas de om i markberedaren. Avverkningsplaneringen står Hilding Burmans kusin för vid sidan av sitt jobb som avverkningsplanerare på Fastighetsverket.
De brukar hinna med att ta ut mellan 15 000– 20 000 kubikmeter på en säsong. När uppdragen blir allt för många anställer Hilding Burman in ett par maskinförare till under säsong. Det senaste året har Stenvalls trä köpt allt timmer de producerat. Billerud och SCA har också varit bra kunder genom åren.
Att ensam driva ett litet skogsbolag innebär jämt att ha många bollar i luften. Samtidigt som de i vinter fick kämpa med den stränga kylan för att hålla igång maskinerna beställde Hilding Burman 135 000 skogsplantor till sommarens plantering på knappa 70 hektar. När det behövs kör även Hilding Burman skogsmaskinerna.
I början på 1990-talet köpte Hilding Burman sin första skördare, en begagnad Valmet som ersatte motorsågen. Idag kör han med två maskingrupper och den nyaste maskinen är en Rottne skotare från 2015.
– Vi kör maskinerna från mitten av september till maj–juni eftersom det då blir minst markpåverkan. Under barmarkssäsongen kör vi markberedning, plantering och röjning. Under hösten servar och uppdaterar vi maskinerna under en månad innan säsongen kör igång igen. De senaste två åren har vi bytt aggregaten på båda skördarna, berättar Hilding Burman i bilen på väg mot Laisvall för att prata med skogsägaren Tommy Hansen, som han har köpt ett skogsområde på 20 hektar av som nu avverkas.
Tommy Hansen, skogsägare i Laisvall berättar att han även kontaktade Billeruds och Stenvalls trä om samma post men han tyckte det kändes tryggast att anlita Hilding Burman och priset var ungefär detsamma.
– Den stora skillnaden mellan att göra affär med ett stort bolag och med Hilding Burman är att om det blir en diskussion är det betydligt lättare att ta den med Hilding än ett stort skogsbolag om det skulle bli nåt problem. Dessutom lämnar Hilding skogen i ett väldigt bra skick efter uppdragen och han brukar lyckas bra med plantering och föryngring. Han är mycket noggrann, berättar Tommy Hansen.
I 50 år har Hilding Burman köpt skog på rot, avverkat och sålt timret och massaveden vidare.
– Det gäller att man sköter sig, gör bra jobb och inte gapar efter för stor vinst för att få skogsägarnas förtroende och själv känna sig nöjd, säger han.
Genom att styra virkesflödena till rätt kund går det att få ut lite mer pengar från de olika sortimenten vilket även skogsägaren får del av. Men just nu skulle jag inte vilja ha en mängd osålt timmer på väg in för marknaden bromsar in kraftigt, förklarar han.
Hilding Burman häller upp nytt kaffe i kopparna hemma på gården när systersonbarnet Kasper Burman, 22 år, kommer förbi. Kasper har gått i sin far Kenneths fotspår och kört skogsmaskin i fyra år och startade nyligen eget med en maskingrupp och kontrakt med Sveaskog.
Hilding Burman berättar om ett besök på Noliamässan i Umeå tillsammans med Kenneth och hans son Kasper som åkte runt i sin sittvagn på mässan. Men när skogsmaskinerna dök upp hoppade han genast ur vagnen för att undersöka varje maskin noggrant både i förarhytten och utvändigt.
– Jag hängde jämt med Hilding när jag var liten, det var roligare än att vara på dagis för skogsmaskiner var det bästa jag visste redan som treåring, säger Kasper Burman.
När Hilding Burman skulle prisförhandla med Stenvalls trä nyligen tog han med Kasper för att ge honom tillfälle att se hur det går till.
– Jag har hittills bara kört ut timret till vägen men att jobba som Hilding gör kräver mycket annan kunskap så vi får väl se hur saker och ting utvecklas, säger Kasper Burman.
– Genom att ge Kasper chansen att vara med och lära sig kan han ta ställning längre fram hur han vill arbeta. Det är klart att det skulle kännas bra om någon tar över efter mig, avslutar Hilding Burman.
Två skogsägares röster
Här berättar två skogsägare om varför de väljer Hilding Burmans skogstjänster istället för de stora skogsbolagen.
Hans Karlsson i Tallberg, två mil nordost om Sorsele, har 80 hektar produktiv skogsmark och brukar anlita Hilding Burman men även fått hjälp av Modo. Hans var 10 år när han träffade Hilding Burman första gången.
– Hilding är duktig på att preparera vintervägar över myrar och det är lättare för honom att se till att det inte blir några markskador för han bor ju i området och känner till markerna.
– Det går att resonera med Hilding på ett annat sätt än med skogsbolagen, de är piskade av att nå sina mål. Hilding stressar aldrig utan hinner han inte med ena året tar han det året därpå. Han har kapital och erfarenhet och pengar är inte det viktigaste för honom.
– Han är också bra på att se andra lösningar än att bara kalavverka. I ett gammalt bestånd valde jag till slut att gallra istället för slutavverka. Vi kom fram till det genom att resonera en stund.
– Det är också väldigt lätt att styra åtgärderna under tiden. Han avslutar alltid uppdragen med att vi går igenom allt han gjort för han är väldigt mån om att allt ska vara till belåtenhet, säger Hans Karlsson.
John Eric och Veronica Pettersen Meløy kommune Norge.
Paret Pettersen har en fastighet på 170 hektar produktiv skog och anlitar Hilding Burman för att förra ägaren tipsade dem om honom. John Eric tillbringar mycket tid på skogsgården som ligger en halvtimme från Hildings gård.
– Hilding har gallrat ut två skiften åt oss och han ska plockhugga ett par skiften till. Vi undviker kalhuggning för vi vill skapa bra förhållanden för jakt i skogen.
– Man ser direkt om ett skogsbolag gjort nåt i skogen, ofta körskador och det märks att de inte haft tid att göra lite snyggt på marken. Där Hildings maskiner varit syns knappt några spår alls. Det betyder mycket, säger John Eric.
– Hilding driver ett litet bolag med god ekonomi och använder mer tid på ett uppdrag än vad ett bolag gör och det blir därför högre kvalitet. Hans erfarenhet är mycket stor och han ger god rådgivning. Jag skulle aldrig släppa in ett stort skogsbolag på min mark, konstaterar han.