Oskar Sjölander

Södra skogsägarna håller utbildning i naturvårdande skötsel.

article_1674129395796.jpeg

large_1674129395796.jpeg

medium_1674129395796.jpeg

1674129395796.jpeg

Olof Janson är den äldste av sex bröder på Österängs egendom utanför Forshem, nära Kinnekulle i Västergötland, där Södra skogsägarna valt att förlägga en endagarskurs i naturvårdande skötselåtgärder.– Vi måste helt enkelt tänka mer på planeten, säger Olof Janson och avslutar sin del av presentationsrundan runt den lilla elden på gårdsplanen.Han är både djur- och skogsägare och har ett mycket stort intresse för naturen och den biologiska mångfalden. Och det är just det han åsyftar med att "tänka mer på planeten".Av Södras totalt 1,5 miljoner hektar medlemsägd och planlagd skogsmark är åtta procent avsatt för naturvård. Hälften av det, fyra procent, lämnas orörd, medan den andra hälften sköts just med de metoder som vi har kommit hit för att lära oss mer om.Av de 25 som närvarar finns inspektorer, planläggare, entreprenörer och produktionsledare.

article_1674129404312.jpeg

large_1674129404312.jpeg

medium_1674129404312.jpeg

1674129404312.jpeg

<h2>800 personer har deltagit</h2>Södra började med de här kursdagarna för två år sedan och till dags dato har cirka 800 personer deltagit, berättar Therese Lindström, ekolog på Södra.&nbsp;Frågan om biologisk mångfald och skogsbrukets påverkan har kanske aldrig varit mer på tapeten än nu. Och många som är här i dag – om inte alla – märker av det.Vi lämnar den värmande elden och går bort mot skogspartierna ifråga.– Man tänker mer på det själv, när man jobbar i skogen. Och det blir många frågor från vänner och bekanta som vet att man kör skotare till vardags, säger Peter Persson, som tillsammans med kollegan Jörgen Hägmark har tagit sig hit från Alingsåstrakten.Skötselåtgärderna har nyligen genomförts här och deltagarna delas in i grupper. De ombeds reflektera över vad de ser, vad som har lämnats och inte och varför.Mäktiga ekar och lind dominerar området, men det finns även asp, tall, fågelbär, ask för att nämna några. En stor rishög ligger en bit bort och vittnar om vad som nyss var.

article_1674129412557.jpeg

large_1674129412557.jpeg

medium_1674129412557.jpeg

1674129412557.jpeg

<h2>"Veteranisera" träd</h2>Maria Lennartson, miljöledare på Södra, beskriver skötselmetoderna förenklat som "motsatsen till gallring".&nbsp;– Här sparar vi inte de rakaste och finaste träden, utan har ett helt annat synsätt där det bara handlar om att gynna livsmiljöer, säger hon.Några av åtgärderna är att "veteranisera" träd, det vill säga göra dem äldre snabbare genom att skada dem eller vårdslöst avlägsna en stor gren, att jobba med variation, det vill säga frihugga en del träd och gruppställa andra.Målbilden är att skapa livskraftiga gamla träd, mer ljus på marken, tillgång till död ved och variation.

article_1674129451835.jpeg

large_1674129451835.jpeg

medium_1674129451835.jpeg

1674129451835.jpeg

<h2>Igenväxning största hotet</h2>För 100 år sedan skötte de betande djuren allt detta. Men det har förändrats och nu måste de här åtgärderna till. För listan över rödlistade arter är allt för lång.I västra Götaland är det största hotet mot biologisk mångfald igenväxning. Och ofta är också gran en bov i dramat.Södra har som mål att genomföra skötselåtgärderna på 3 000 hektar om året, dit är det en bit kvar.– Det är jätteviktigt att vi jobbar mer med det här. Det största felet vi kan göra i de här områdena är att inte göra något alls, säger Maria Lennartson, Södra.

<h3>Hotade arter</h3>Av landets nära 22 000 arter är cirka 22 procent rödlistade, enligt Artdatabankens senaste genomgång. De flesta av dem finns i skogen. Orsakerna handlar om krympande och förändrade livsmiljöer, ofta orsakat av avverkning och igenväxning samt brist på lövträd och gamla träd.Källa: SLU Artdatabanken

<h3>Naturvårdande skötsel</h3>Åtgärder som görs i skogar som är tänkta att sparas och syftar till att gynna den biologiska mångfalden. Som markägare kan man få ekonomiskt stöd via Skogsstyrelsen. Exempel på skötselåtgärder:Frihuggning av grova och gamla lövträd.Naturvårdsbränning, hela områden eller fläckvisa.Borthuggning av gran för att gynna lövträd.Borthuggning av främmande trädslag.Restaurera hydrologin i våtmarksmiljöer.Skogsbete eller hamling av lövträd.Skapa död ved eller döende träd.Källa: Skogskunskap.se

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/virkesstudion-vem-ska-roja-i-skogen">Virkesstudion - vem ska röja i skogen?</a><a href="https://www.atl.nu/manual-sa-maxar-du-ekonomin-i-plockhuggningen">Manual - Så maxar du ekonomin i plockhuggning</a>

Kalhyggen. Biologisk mångfald. Klimat. En bit från den stundtals hätska mediedebatten pågår en endagarskurs arrangerad av Södra skogsägarna, som ATL besöker.

”Vi måste helt enkelt tänka mer på planeten”, säger markägaren Olof Janson.