facebooktwittermail d

Hävt djurförbud ger ringar på vattnet

Domen där en lantbrukares djurförbud upphävdes i Högsta Förvaltningsdomstolen, har redan lett till nya bedömningar och fler upphävda beslut.

FOTO: MOSTPHOTOS

– Vi får information från flera håll att man nu tar domen i beaktande vid beslut, säger Rickard Josefson, Chefsjurist på LRF-konsult.

ATL skrev tidigare om den skånska köttproducent som fick upprättelse i Högsta förvaltningsdomstolen. Förbudet grundade sig på att ett djur kom till slakteriet med inväxt horn. Lantbrukaren har haft djur i produktionen sedan 1968 och skött sina djur oklanderligt.

Händelsen bör enligt domstolen betraktas som en enstaka händelse och straffet stod inte i proportion till brottet, därför upphävdes förbudet.

– Det känns oerhört skönt att vi fått denna dom. Då lantbrukaren fick djurförbud var han tvungen att göra ett generationsskifte på gården där hans söner tog över verksamheten. Jag är glad för lantbrukaren som nu äntligen kan hjälpa sina söner med att ta hand om djuren, skriver Kristin Skeppsby, Jurist på LRF-Konsult som företrätt lantbrukaren.

ATL har flera gånger skrivit om djurägare vars djur tagits ifrån dem och sålts eller avlivats, trots att beslutet överklagats och trots att domstolen inte tagit beslut i frågan.

Prejudikatet i detta fall är tydligt. Trots att någon dömts för djurplågeri, måste beslut om djurförbud vara genomtänkt och effekten för näringsidkaren måste motsvara förseelsen.

Stor påverkan

Fallet har redan gett ringar på vattnet. Flera djurförbud har redan hävts med hänvisning till proportionalitetsprincipen, och fler prövas.

– Även i fall där man utdömer djurförbud, ser vi att man nu tar domen i beaktande, säger Rickard Josefson.

Tidigare har man gått blint efter lagtexten utan avvägningar, en dom för djurplågeri resulterade oavsett omständigheter alltid till djurförbud. Nu ska djurförbudet och den påverkan det har på näringsidkaren ställas i förhållande till förseelsen och omständigheterna kring förseelsen.

– Det har man aldrig tagit hänsyn till tidigare, men det är helt rätt, domen är prejudicerande och den ska man ta hänsyn till.

Han berättar att det bara nu under onsdagen fallit två domar där man vägde in proportionalitetsprincipen i besluten.

– Vi hör att det fått genomslag i både ändringar av redan tagna beslut och att man väger in proportionalitet från början, och i samband med domar, säger Rickard Josefson.

Löser inte allt

Domen ger så klart inte alla svar, men är en bit på väg.

– Den visar att man inte bara kan gå på regler utan professionalism. Jag tror och hoppas att även inspektörerna ska ta med det i beräkningen och flera länsstyrelser gör redan det, säger han.

Prejudikatet kan i förlängningen även påverka andra mål rörande äganderätt. Rickard Josefson drar paralleller till fallen med Bombmurklan och Lavskrikan som ATL har skrivit om. Även där har det tagits beslut om privat egendom helt utan ersättning och utan att bedöma hur beslutet påverkar den enskilda näringsidkaren. Även i fallet med bombmurklan bedömde domstolen att man måste ta hänsyn till proportionalitet och rev upp beslutet.

– Man kan inte bedöma allt som förändrar som skadligt och förbjuda det.

Rickard Josefson berättar om fall där hästverksamhet och camping plötsligt fått förbud för sin verksamhet i strandnära område trots att man hade tillstånd från kommunen.

– Kommunen hade gjort en utredning, vägt fördelar mot nackdelar och gett sitt tillstånd, ändå beslutade länsstyrelsen om förbud. Det beslutet upphävdes, säger han.

Han tror att domen är ett steg mot att besluten kommer att måsta vila på mer än lagtexten.

– Länsstyrelserna måste vara tvungna att ta avvägda beslut, säger Rickard Josefson.

DEBATT: Inkonsekvent bedömning av djurskyddet ett stort problem

Häst avlivades innan målet avgjorts

PREMIUM: Aktivisternas plan för hönsen - rent djurplågeri

PREMIUM: Så skyddar du dig mot aktivister

Skogsägare vann i mål om bombmurkla

Ovisshet efter dom om bombmurkla

Länsstyrelsen välkomnar klargörande domar

Lagstiftningen saknar ramar