Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Häst 7 november

    Leran blev till grus och arbetsmiljön bättre

    Karlstad.

    Personalen på Sörmons ridklubb slet med leriga hagar och smutsiga hästar. Men så fick klubben Lova-stöd för att dränera alla hagar och bygga fosfordamm – och nu är det torrt.

     Var femte meter finns ett dräneringsrör. Rören leder till diken som till slut mynnar ut i en fosfordamm.
    Var femte meter finns ett dräneringsrör. Rören leder till diken som till slut mynnar ut i en fosfordamm. FOTO: Cecilia Persson

    Det knastrar om gruset numera när personalen går för att hämta hästarna. Underlaget i alla hagarna är utbytt. Geggan som de kämpat med är borta.

    – Förr fick vi jättemycket tid på att duscha leriga hästar varje dag. Det var tungt. Nu har mycket blivit lättare i jobbet, säger Julie Tronrud, som jobbar på Sörmons Ridklubb.

    På den stora hästanläggningen utanför Karlstad finns både lektionshästar och privathästar, och i närheten ligger Vänern. Här fanns natur att skydda och föreningen sökte om bidrag för ett Lova-projekt, alltså lokala vattenvårdsprojekt, hos länsstyrelsen. De ville minska övergödningen genom att dränera alla hagar och byta underlag och gräva en fosfordamm.

    Projektet fick grönt ljus och de fick stöd för 80 procent av kostnaderna. När grävmaskinerna ändå var framme såg klubben till att investera i nya vattenrör till vattenkopparna, och stängsla nytt.

    – Hela hagområdet är avtäckt och var femte meter ligger ett dräneringsrör. Sedan har vi övertäckt det med bärlager och travgrus, säger Christofer Bramfeldt som är vice ordförande ridklubbens styrelse.

     Hagarna mockas varje dag numera, men eftersom underlaget inte blir geggigt går det snabbt, enligt Sörmons Ridklubb. På bilden syns Julie Tronrud och hästen Rolex.
    Hagarna mockas varje dag numera, men eftersom underlaget inte blir geggigt går det snabbt, enligt Sörmons Ridklubb. På bilden syns Julie Tronrud och hästen Rolex. FOTO: Cecilia Persson

    ”Inte kalla hästen miljöbov”

    I år har hästar och övergödning diskuterats livligt. Först kom gödselutredningen, sedan projektet ”Varje skit räknas” som fick branschens stöd för att få fler att mocka hagarna.

    – Vi hade ganska omfattande problem. Det var lerigt och mycket hästbajs i marken. Det var ganska påtagligt att det var ett bekymmer. Nu kan man inte kalla hästen för en miljöbov här, allt är åtgärdat, säger Christofer Bramfeldt.

     ”Det är många anläggningar som har det som vi hade det tidigare. Jag hoppas att man tar det på allvar och får ekonomiska förutsättningar att få hjälp”, säger Christofer Bramfeldt, vice ordförande i Sörmons Ridklubb. Hästen heter Starlet.
    ”Det är många anläggningar som har det som vi hade det tidigare. Jag hoppas att man tar det på allvar och får ekonomiska förutsättningar att få hjälp”, säger Christofer Bramfeldt, vice ordförande i Sörmons Ridklubb. Hästen heter Starlet. FOTO: Cecilia Persson

    Avverkade tre hektar skog

    Lova-stöd kan sökas av föreningar och kommuner, men inte av enskilda företagare. Men det finns många projekt som genomförts mellan lantbrukare och kommuner, eller exempelvis LRF.

    – Jag hoppas att man tar det på allvar och får ekonomiska förutsättningar att få hjälp. Men man ska komma ihåg att det blir väldigt många ideella timmar. För oss har det tagit väldigt mycket tid.

    Karlstads kommun var också inblandad i den här satsningen genom att de avverkade tre hektar skog för att ge plats åt klubbens fosfordamm, som alla dräneringsrör och diken till slut mynnar ut i. När ATL var på plats grävdes den ut för fullt.

    – Dammen minskar takten på avrinningen. Vattnet har en omloppstid på en månad och dammen är 5 000 kubik stor. Det blir ett bottensediment som man måste tömma vart femte till tionde år, säger Christofer Bramfeldt.

     Det går åt mindre arbetstid trots att hagarna nu mockas varje dag – tidigare fick de duscha av hästarna för att göra dem redo för lektionerna.
    Det går åt mindre arbetstid trots att hagarna nu mockas varje dag – tidigare fick de duscha av hästarna för att göra dem redo för lektionerna. FOTO: Cecilia Persson

    Mindre risk för halka

    De sista kuperade skogshagarna görs i ordning till våren, då underlaget förbättras utan LOVA-stöd. För Sörmons Ridklubb landar utgifterna för allt arbete på mellan 500 000-800 000 kronor. När det gäller arbetsmiljön hamnar mycket på pluskontot. Men hur har det blivit för hästarna?

     I anslutning till stallet har skog avverkats för att ge plats åt en fosfordamm. Dit leds allt vatten som silas genom underlaget.
    I anslutning till stallet har skog avverkats för att ge plats åt en fosfordamm. Dit leds allt vatten som silas genom underlaget. FOTO: Cecilia Persson

    – Vi tror och hoppas att det blir bättre för dem också. Man slipper bekymren som leran kan orsaka. Hästarna kan röra sig obehindrat på det fasta underlaget, precis som man vill att de ska kunna, säger Christofer Bramfeldt.

     Det är ett område på 1,1 hektar som har blivit avtäckt och fyllt med bärlager och travgrus. Alla rör leder till fosfordammen.
    Det är ett område på 1,1 hektar som har blivit avtäckt och fyllt med bärlager och travgrus. Alla rör leder till fosfordammen. FOTO: Cecilia Persson

    FAKTA: Lova-stöd

    Du kan söka i vissa fall upp till 90 procent i statliga bidrag för åtgärder som minskar övergödningen. Bredden för vilka projekt som kan få stöd har ökat, med mer tydligt fokus på bland annat övergödningsåtgärder. Du som har fått beviljat stöd till lokala vattenvårdsprojektet (LOVA) och har avslutat ditt projekt ska slutrapportera senast tre månader efter projektets avslutningsdatum. …

    Även ridklubbar som till exempel Torslanda ridklubb och Stenungsunds ridklubb har fått Lova-bidrag för hårdgöring av hagar.

    Mer råd till hästföretag

    I år lanserade Greppa Näringen en egen miljörådgivning för hästgårdar. Det är länsstyrelserna som upphandlar rådgivningen och prioriterar vem som kan få den.

    Hästgården ska ha minst 15 hästar och hästhållaren ska kunna besluta över de dagliga rutinerna, åtgärder utomhus och i stallet samt eventuella investeringar.

    Enligt en studie kan 70 procent av fosfor föras bort om hästhållare mockar rasthagarna varje dag. En lätt arbetande häst på mellan 400-600 kg producerar mellan 18,9 – 27,6 kilo gödsel per dag.

    Källa: Greppa Näringen, Race for the Baltic

    Relaterade artiklar

    Till toppen