Under 2012 betäcktes drygt 400 ston och för ytterligare några år sedan långt över 600. Kurvan pekar stadigt neråt och enligt Kåre Gustafson, ordförande för föreningen, är skälen till detta flera.
- Förr i tiden var den nordsvenska hästen en allroundhäst ute på torpen som användes i lantbruket och skogen samt vid transport. Då var det en stor anledning att ta föl - märren jobbade ju lika bra för det, konstaterar han.
Annat ägande
- I dag är det delvis ett annat ägande. Andelen nordsvenskar som är inhysta i dyra boxplatser ökar. Ska man då ta en fölunge också blir det snart dubbelt så dyrt för ägaren, säger Kåre Gustafson.
En annan kategori ägare har visserligen sin hästuppfödning på den egna jordbruksfastigheten, men har stött på ett annat problem. Det är nämligen svårt att hitta avsättning för unghästarna.
- Välutbildade hästar går alltid att sälja men med ettåringarna är det kärvt. Och ska de gå kvar blir det mycket hästar till slut, säger Kåre Gustafson.
Han tror också att många av de äldre uppfödarna tröttnat sedan deras stall dömts ut på grund av det fattas några centimetrar i spiltorna.
Stort engagemang
Kåre Gustafson berättar att engagemanget för rasen är stort, det är inte där det brister.
- Kunde vi få samma engagemang för aveln som för brukandet hade problemet varit löst, säger han.
Själv betäcker han sina ston varje år och ser unghästarna som en investering för framtiden. Men han säger också att han har all respekt för de stoägare som inte har de ytor som krävs.
Med tanke på att rasen i princip bara avlas i Sverige, med undantag för enskilda hingstar i Norge och Finland, är situationen extra allvarlig för nordsvensken.
PR-grupp
- Andra raser kan hämta material utomlands när det behövs men inte vi. Trenden måste vända, säger Kåre Gustafson.
Föreningen Nordsvenska Hästen har bildat en PR-grupp som ska ha möte i januari.
- Vi ska titta på de tänkbara problemen och se om vi kan hitta lösningar på dem, säger Kåre Gustafson.