Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Häst 1 mars

    Efter studien i stallet – nu isolerar de längre

    – Vi känner att vi fått bra rutiner, säger Cecilia Haking på Husbyöhns islandshästgård utanför Vallentuna, Stockholm.

    Här blev alla 43 hästarna smittade av kvarka för fyra år sedan och deltog i veterinären Miia Riihimäkis studie.

     Cecilia Haking på Husbyöhns islandshästgård med Kappi, som var väldigt sjuk vid kvarkautbrottet för fyra år sedan. Kappi var på djursjukhuset på Ultuna i flera veckor med intravenös antibiotika fyra gånger per dygn.
    Bild 1/2 Cecilia Haking på Husbyöhns islandshästgård med Kappi, som var väldigt sjuk vid kvarkautbrottet för fyra år sedan. Kappi var på djursjukhuset på Ultuna i flera veckor med intravenös antibiotika fyra gånger per dygn. FOTO: Eleonor Haking
     Cecilia Haking på Husbyöhns islandshästgård med Kappi, som var väldigt sjuk vid kvarkautbrottet för fyra år sedan. Kappi var på djursjukhuset på Ultuna i flera veckor med intravenös antibiotika fyra gånger per dygn.
    Bild 2/2 Cecilia Haking på Husbyöhns islandshästgård med Kappi, som var väldigt sjuk vid kvarkautbrottet för fyra år sedan. Kappi var på djursjukhuset på Ultuna i flera veckor med intravenös antibiotika fyra gånger per dygn. FOTO: Eleonor Haking

    Det var en med råge jobbig tid, som varade i ett helt år, innan stallet kunde hävas ur isoleringen.

    – Nu har vi inte så många tävlingsryttare här, och instruktörerna kommer snarare hit än att hästarna åker iväg. Sen kan man väl säga att när hästar försvinner härifrån är det för att de dör, inte för att de säljs, berättar Cecilia Haking.

    På grund av den SLU-studie som gården deltog i undersöktes alla hästar regelbundet, bland annat tempades de två eller tre gånger om dagen även om de inte verkade sjuka. Bakterie- och DNA-prov togs, från både näshåla och luftsäckar.

    – Några hade bara förhöjd temp en halv dag – att de var sjuka skulle ju ingen ha märkt. Det var en enorm ynnest att vi fick vara med, och när kvarkan var över var vi ju ett certifierat kvarkafritt stall, säger Cecilia Haking.

    Sammanhållningen ökade

    Hon berättar att kvarkan till och med ökade sammanhållningen i stallet.

    – Det var både en förbannelse och en välsignelse att alla blev smittade, eftersom alla satt i samma båt. I stallen där bara någon enstaka insjuknade blev situationen väldigt jobbig, med motsättningar mellan ryttarna. Här hjälptes alla åt i stället och tempade varandras hästar, och de som inte umgåtts så mycket innan började göra det nu.

    Cecilia Haking har infört smittskyddsregler som innebär isolering av hästen i tre veckor och att förhöra sig med ägaren om hästen haft kvarka eller inte. Sedan är det inte säkert att ägaren vet vad hästen varit med om tidigare i livet, och med de tysta smittbärarna vet man inte alls, så trots noggrannhet blir det en viss osäkerhet.

    Ett litet plus blir det för islandshästarna, eftersom de oftast inte åker runt på träningar och tävlingar i samma grad som hopp- och dressyrhästar. De som importeras kommer för det mesta från Island som inte har några smittor alls, eftersom landet har importförbud av hästar.

    – Tre veckors isolering är egentligen en baggis i sammanhanget, men vi gör så gott vi kan, säger Cecilia Haking.

    Gårdens smittskyddsrutiner

    Husbyöhns islandshästgård tillämpar tre veckors isolering för hästar som kommer till stallet, även för dem som varit iväg på tävling med uppstallning och därmed kunnat komma i kontakt med smittade ytor.

    När gården ordnar egna tävlingar stallas inga hästar upp längre, men de binds upp utmed en lång stång, som desinficeras efteråt.

    Instruktörer, hovslagare, equiterapeuter och andra besökare som rör vid hästarna förutsätts vara noga med kläder och utrustning.

    – Vi får lita på folk, säger Cecilia Haking på Husbyöhns islandshästgård.

    Till toppen