Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Häst 19 maj

    Bättre miljö öppnar för 500 hästar i Julmyra

    Gärna ett stort hästcentrum, men först en rejält hållbar miljö. När Julmyra skulle göra omstart ville grannarna inte se små nedtrampade rastfållor med näringsläckage till Julmyrabäcken. Nu är gården redo att klara visionen att hysa 500 hästar.

    Det blev stora arbeten, med hjälp från EU i form av projekt genom både Leader och Rich Waters, men nu kan gården klara visionen.

    – Och skötseln av banorna blev lättare, när vi minskat stående vatten, sade Carin Barrsäter, projektledare på Julmyra Horse Center vid Branschdagarna för Hållbar Hästnäring som hölls i Kalmar nyligen.

     ”Trycket utifrån var själva anledningen i startskedet”, säger projektledaren Carin Barrsäter, här med hästen Leia, om de stora arbetena som gjorts på Julmyra Horse Center för att minska näringsläckaget från hagarna.
    ”Trycket utifrån var själva anledningen i startskedet”, säger projektledaren Carin Barrsäter, här med hästen Leia, om de stora arbetena som gjorts på Julmyra Horse Center för att minska näringsläckaget från hagarna. FOTO: Privat

    Ett träningscenter för trav- och sporthästar med 50 fastboende, 40 personer i arbete och 200 hästar gör Julmyra Horse Center till ett större etablissemang. Nio gårdar med stall håller på att utökas med ytterligare tre, och man planerar bland annat för studentboende med häst. Det sistnämnda torde vara välplacerat, då Julmyra i Heby kommun inte ligger långt från Uppsala.

    Men man drogs med erosionsproblem när nuvarande ägare stod inför att utveckla anläggningen. Marken lutar mot Julmyrabäcken, dikeskanterna var branta, hagarna upptrampade med foderrester och samlade lätt stående vatten.

     Branta dikeskanter gav en snabb transport av näringsämnen från hagarna och övergödning av Julmyrabäcken…
    Branta dikeskanter gav en snabb transport av näringsämnen från hagarna och övergödning av Julmyrabäcken… FOTO: Julmyra Horse Center

    Hantera fosfor

    Kraven från de kringboende resulterade i Leader-projektet Framtidens hästhållning. I projektet gjordes riskutredning och miljödokumentation. Dessutom undersöktes hur man skulle ordna en hållbar fosforhantering av hagar.

    – Trycket utifrån var själva anledningen i startskedet. Vi var tvungna att ha fokus på miljön, berättade Carin Barrsäter.

    Nästa projekt pågår fortfarande, till 2024. Life IP Rich Waters är också EU-finansierat, men begränsat geografiskt till regionen. Det har hittills inneburit en årlig upprensning av hagar, etablering av skyddszoner, byte av dränering i hagar, vegetationszoner och transportvägar för dagvatten.

    Flytta staketen

    Dräneringsrör, grus och grävarbeten har varit de dyra posterna. Nya staket på totalt en mil är en annan investering. De enklaste förändringarna har varit skyddszonerna vid hagarna, som kan göras aktiva eller passiva. En aktiv skyddszon betyder att staketen flyttas in 5-10 meter, och att gräset som växer här klipps eller slås. De passiva zonerna behöver inte skötas, men kräver en bredare remsa, som alltså inte kan användas som hagmark.

    – Nu gjorde vi det så stort, och har anpassat det till någon form av stordrift, så man till exempel kan köra in i hagarna med traktor. Men på en mindre anläggning, eller om man mer vill ta ett steg i taget, kanske man ena året hårdgör vid grindarna och andra året flyttar staketen, säger Carin Barrsäter.

     … men genom att flytta in staketen har en skyddzon bildats, som bromsar näringsläckaget till bäcken.
    … men genom att flytta in staketen har en skyddzon bildats, som bromsar näringsläckaget till bäcken. FOTO: Julmyra Horse Center

    Sprider sediment

    Carin Barrsäter tipsar om att markkarteringarna, som lantbrukare gör för att se hur mycket gödning som behövs, kan användas för att se hur mycket jorden tar åt sig av exempelvis fosfor, och därmed hur stort läckaget blir. På Julmyra binder jorden mycket fosfor, men här återanvänds också fosforn på åkrarna. Uppsamlingsdammar tar emot dagvattnet från hagarna, och sedimenten sprids som gödning.

    – Våra fosfordammar är utritade av Hushållningssällskapet, som ingår i projektet, men rådgivning går nog att få mer eller mindre gratis, genom Greppa Näringen eller kommunen, tror Carin Barrsäter.

    Förutom att det inte ligger vatten på banorna längre när det regnat, och hagarna är torra, har det blivit fritt fram för fler hästar på Julmyra. Ekonomiskt kan satsningen ta lång tid att räkna hem, men det brukar finnas stöd att ta hjälp av.

    – Rich Waters är ju något vi bara har här, men det finns en hel del pengar att söka. LOVA-stöden är lätta att hantera, och så har vi Leader, även om det har en krångligare administration, säger Carin Barrsäter.

     Julmyra har anlagt tre fosfordammar, där dagvatten samlas upp. Slammet sprids sedan som gödning på åkrarna.
    Julmyra har anlagt tre fosfordammar, där dagvatten samlas upp. Slammet sprids sedan som gödning på åkrarna. FOTO: Julmyra Horse Center

    ATL TV: Mindre läckage från hästanläggning

    Satsningen på Julmyra

    Hästgården Julmyra utanför Uppsala startade med tanken på livsstilsboende för ryttare, men det första försöket slutade i konkurs. Ett större fastighetsbolag, Gelba Fastigheter, tog vid och utvecklingen gick mot travsport.

    Julmyra Horse Center på 240 hektar har i dagsläget drygt 200 hästar och 50 boende, men visionen är att utöka till 500 hästar och 200 boende.

    En inriktning mot ridsport har börjat, med stort ridhus och uteridbana, och fler ridhästar är på gång till Julmyra.

    Projektpengar till finansieringen

    Julmyra Horse Center ingår i EU-projektet Life IP Rich Waters, som drivs av 34 organisationer; kommuner, länsstyrelser, företag, universitet och vattenvårdsförbund, men pågår med de projekt som ingår just nu. Däremot finns andra möjligheter till stöd:

    Leader – som var Julmyras första projektform – sorterar under EU:s Landsbygdsprogram, och uppmuntrar lokalt ledd utveckling genom samarbeten mellan företag, föreningar och offentliga sektorn. Leader-områdena brukar bestå av delar av län.

    EU:s Landsbygdsprogram har stöd för miljöinvesteringar, och handhas av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Här finns bland annat stöd för att anlägga och sköta våtmarker och dammar.

    LOVA är Havs- och vattenmyndighetens stöd till lokala vattenvårdsprojekt. Högsta prioritet är arbeten som ska minska övergödning. Ansökan sker hos länsstyrelsen.

    Relaterade artiklar

    Till toppen