Hästdagbok v34-35
Kan en rejäl sadelknapp rädda Berit?
 |
Teepee med westernsadel! Nåja, prova kan man ju alltid… |
Håll i er! I stallet hänger numera en westernsadel!
Nej, jag har inte flippat ut fullständigt och lagt ner tömkörningen
och körningen utan det är Berit som är orsaken!
Eller egentligen alla blåmärken och skador Berit
får när hon trillar av Kiowa, för att vara mer
exakt. Kiowa är nämligen en dam som är ganska kvick
i benen. Så när hon blir ”rädd” för något
och tvärvänder och slänger sig runt och är
på väg 180 grader åt andra hållet så
hänger Berit oftast inte med (ännu) utan dimper ner
i backen.
Detta har hänt nu ett par gånger med onda knän,
blå rumpa och rygg samt huvudsmärtor som resultat.
För att försöka förhindra avtrillningarna
(har märkt att det ändå inte blir någon
tårta, Berit, när det händer) så har vi
haft en rem kring halsen på Kiowa, men den hann inte Berit
få tag på. Då provade vi istället med en
rem framtill på sadeln. Detta fungerade något bättre,
men fortfarande inte tillräckligt bra för att man ska
våga släppa ut Berit och Kiowa själva på
vägarna.
 |
Vänta och smörja, vänta och smörja, men till slut ska ni se att det blir bra igen. Om inte annat så kommer vinterpälsen snart. |
idéen att hon skulle prova med en westernsadel. Sagt och
gjort så lånades en sadel av en bekant (sedan långritten)
och denna sadel provreds i förra veckan. Mycket obekvämt
för den ovane (läs mig), det kändes som om någon
lagt en bräda mellan mig och hästen. Berit däremot
tyckte att hon kände sig mycket säkrare i den här
sadeln än i vår vanliga allroundsadel. Därför
köpte hon denna begagnade sadel som numera pryder vår
sadelkammare. Nåja, pryder och pryder, stor plats tar den
i alla fall.
Teepees sår har läkt riktigt fint nu. Hålen
är borta och ersatta med nytt fint kött. Nu är
det nästan bara de ytliga skorporna kvar att hålla
efter. Köttet får ju inte heller börja växa
så mycket så att det blir svallkött. Nu är
det bara en fråga om tid innan hon ser ut som före
skadan igen. Pälsen på det klippta området är
nog det som kommer att ta längst tid att få ut igen,
fast på det viset är det ju faktiskt positivt att det
snart är höst, vinterpälsen kommer ju att jämna
ut det hela. Inget ont som inte har något gott med sig?
Onsdag 28 augusti
Teepee mår bättre
Hej,
Något lugnare denna veckan. Inga skadade hästar
som tur är.
Teepee börjar må lite bättre. Såret
har lugnat ner sig nu sedan hon inte behöver ha det höga
och varma (här trivs bakterierna som fisken i vattnet) hasbandaget.
Tyvärr kasar det lilla bandaget ner hela tiden, så
jag har fått lägga om det ett par gånger om dagen.
Det är inte helt enkelt, kan jag berätta, att få
ett bandage att stanna kvar kring hasleden utan att lägga
ett helt hasbandage.
I torsdags fick Teepee smärtstillande sista dagen. Jag
har som tur var inte kunnat märka någon skillnad i
rörelsemönstret sedan jag slutade, så det verkar
inte som om hon har ont längre. Svullnaden har också
gått ner helt, så jag börjar känna mig lugnare.
 |
Jag hann inte fram med kameran på de sekunder det tog från att Silver varnyduschad och fin tills han rullade sig, så ni får nöja er med en bild på när han redan är gräsfläckig och brun i svansen. |
När såren väl börjat läka som tänkt
växer ju stygnen nästan ”ut ur” såren så
det är lätt att få tag på dem.
I måndags var en mycket rolig kväll. Äntligen
skulle vi åka och beställa en vagn till Teepee. Denna
vagn har jag velat beställa länge, men min sambo tycker
att det är lite mycket pengar så därför har
det inte blivit av. Nu äntligen var det alltså dags.
Hur man får en ovillig sambo att ändra sig? Det går
till så här: Man ger sin sambo en motorcykel i 30-års
present. Denna motorcykel är visst ganska dyr. När den
väl är beställd, inhandlad och ankommen är
det ”ingenting” att beställa en vagn för ”ynka” 14 000
kr (kvinnans list övergår mannens förstånd,
eller?).
Vagnen är en så kallad träningsvagn (inkörningsvagn)
och tillverkas av en mycket duktig man som heter Troed och finns
utanför Åstorp i nordvästra skåne. Vagnen
är tvåhjulig, har två säten (men går
att koppla om till bara ett om man vill), svängel förberedd
för snabbkoppling på draglinorna mm, mm. Den är
utvecklad bla tillsammans med Anders Jönsson, nordvästskånsk
kusk som är en del av svenska landslaget i enbet, körning.
Densamma Anders är även vår (Teepees och min)
tränare när vi tränar körning. Det är
han som hjälpt oss att komma igång med tömkörning,
däckdragning, övningar med skaklar osv.
Nu är det bara väntan kvar, 3-4 veckor skulle jag
tro innan vagnen är färdig att hämtas. Håll
er till tåls, så ska ni få se bilder på
den.
I fredags fick Silver sig en rejäl omgång, av pyssel
alltså. Först ett möte med stora klippmaskinen
och sedan ett bad. Så fin han blev! Han lever verkligen
upp till sitt namn, Mr Silver, när han är nyduschad
för manen och svansen blir alldeles silvervita. En så
söt ponny har vi inte sett på länge!
Denna vecka har jag även fått iväg höprovet
för analys. Det hö vi fått hem prov på har
nu legat ett antal veckor och ”gottat” till sig. Ur de sex balarna
tog jag totalt 18 tussar som jag lade i en stor bunke. Detta hö
klippte jag ner i mindre bitar och stoppade i en påse jag
beställt från analysföretaget (AnalyCen, om någon
är intresserad). Så nu är det bara att vänta
på svaret, också… Mycket att vänta på.
 |
Vilken tur att vi köpte flugtäcken till hästarna, för nu är flugorna och myggen verkligen jobbiga. |
är flugor och mygg!! Fy tusan vad de är överallt!
Jag (och de flesta andra här i närheten) håller
fullständigt på att smälla av. Igår kväll
lyckades jag ha ihjäl sex stycken medan jag ryktade Teepee.
Jag är faktiskt djurvän, men nu blev det bara för
mycket. Myggor som sticks överallt så man kliar sig
hela nätterna så att man inte kan sova har faktiskt
inte samma rätt att leva som vi andra, eller?
Tur att vi har spökutstyrslarna till hästarna (flugtäckena
och huvorna alltså). De hjälper faktiskt någorlunda
medan hästarna är ute i hagen, fast det märks att
hästarna är glada när de får komma in i stallet
på kvällarna. Förmodligen både för
flugor och mygg samt för värmen. Det är ju svalare
i stallet.