Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Häst 20 januari 2018

    Hästar ser inte människor som ledare

    Ledarskap är en populär term inom träning av hästar, men den är inte riktigt relevant, visar en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. – Hästar har komplexa sociala strukturer, och ser inte människor som en del av deras sociala system, säger Elke Hartmann, som presenterade sin studie vid International Society for Equitation Sciences årliga konferens.

     Bättre att se på hur hästen lär sig än att försöka använda ledarskap, säger Elke Hartmann på Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Bättre att se på hur hästen lär sig än att försöka använda ledarskap, säger Elke Hartmann på Sveriges Lantbruksuniversitet. FOTO: Tina Hedlund

    Det anses ofta att människor behöver dominera över hästar för att få deras respekt och få hästen att samarbeta.

    – Traditionellt talas det om att hästen kommer att ta över, om du inte är en bra ledare och dominerar den, eller att hästen utmanar ditt ledarskap, säger Elke Hartmann.

    Råstyrka och bestraffning kan vara medel i det perspektivet, men man riskerar då både att hästen blir rädd och att den försvarar sig. Båda faktorerna står i vägen för hästens inlärning och innebär skaderisker för människan, förutom aspekten på hästvälfärd. Dessutom utgår man från att hästen har samma syn på ledarskap som människan.

    Fria tolkningar

    – Ledarskap inom gruppförflyttningar av flocklevande djurarter handlar om vem som tar initiativet – vem som rör sig främst i en grupp, vem som ger sig av först, och vem som kan skaffa efterföljare. Icke desto mindre används begrepp med fria tolkningar av interaktioner häst-människa, säger Elke Hartmann.

    Hon konstaterar att hästar inte har stabila specifika ledare och följare. Det går inte att förutsäga vilken häst som ger sig av först vid en fara eller strövande, de kan även göra det ungefär samtidigt. Observationer har visat att hästen som rankas högst bara ger sig av bland de första i tio procent av fallen, den undviker också att ta initiativ till att undersöka främmande saker. Social status märks oftast tydligt ifråga om resurser som mat eller annat som är fördelaktigt för hästen, men de tillfällena förekommer inte under träning.

    Lärande i stället

    En översikt över närmare 100 vetenskapliga artiklar visar att fenomenen dominans och ledarskap inte går att tillämpa särskilt bra i relationen mellan häst och människa. Människan ingår inte i hästarnas sociala system.

    – Vi behöver komma bort från tanken på dominans och ledarskap. Se på hur hästen lär sig i stället för om ryttaren har bra ledaregenskaper eller inte, säger Elke Hartmann.

    Hon tipsar om att vara konsekvent i att hantera hästen, tänka på hur man ger signaler och ha bra tajming, även i att ge belöningar. Det kan betyda att alltid ge samma kommandon, att ge dem ett i sänder och att omedelbart visa när hästen gjort rätt.

    Fakta:

    International Society for Equitation Science (ISES) höll nyligen sin trettonde konferens. Den här gången vid Charles Sturt University i Wagga Wagga, Australien, med drygt 170 delegater från ett stort antal länder.

    Temat var Equitation science in practice: Collaboration, communication and change, det vill säga Hästhanteringsvetenskap i praktiken: Samarbete, kommunikation och förändring.

    Equitation science handlar om hästens beteende, träning och interaktion med människan. De årliga konferenserna innebär att presentera vetenskapliga studier i ämnena samt att se demonstrationer av hur teorierna fungerar i praktiken.

    Relaterade artiklar

    Till toppen