Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Häst 22 juli

    Håll gräset sommarkort för ett bra vinterbete

    En välbetad hage kan ge bra näring ifråga om protein långt in på vintern. Förutsättningarna är att ett täcke av vegetation finns kvar, och att betet inte blir förvuxet på sommaren.

     ”Bete kan ge ett bra tillskott i foderstaten en bra bit in på vintern, men då får det vara välbetat på sommaren”, säger Anna Jansson, professor på SLU, här tillsammans med hästarna Great Jewel och Lowkeyed.
    Bild 1/2 ”Bete kan ge ett bra tillskott i foderstaten en bra bit in på vintern, men då får det vara välbetat på sommaren”, säger Anna Jansson, professor på SLU, här tillsammans med hästarna Great Jewel och Lowkeyed. FOTO: Carin Wrange
     Det kan redan nu vara läge att planera även inför vintern, om man vill utnyttja vinterbete i foderstaten. För ett sådant här förvuxet gräs bildas mycket cellulosa och lignin som gör att näringsinnehållet sjunker och det i sin tur minskar värdet av gräset till vintern.
    Bild 2/2 Det kan redan nu vara läge att planera även inför vintern, om man vill utnyttja vinterbete i foderstaten. För ett sådant här förvuxet gräs bildas mycket cellulosa och lignin som gör att näringsinnehållet sjunker och det i sin tur minskar värdet av gräset till vintern. FOTO: Ylva Larsson

    Med de vallskördarna som bärgats i år blir ett bra vinterbete knappast en livlina för hästarna och deras ägare. Med tanke på att gräs är hästens naturliga föda, och ger sysselsättning, kan det dock ge extra fördelar både att låta gräset ingå i foderstaten och att känna till innehållet. Inte minst om gården har en ordning med sommar- och vinterhagar, kan de sistnämnda ge bonus om gräset hålls kort under sommaren.

    Räcker till februari

    Redan välmående hästar kräver mindre foder på bra vinterbete.

    – Ja, om det finns ett vegetationstäcke så hästarna kan beta hela tiden ska man inte bli förvånad om de blir feta, säger Anna Jansson, professor på SLU, som lett studien.

    Studien som utförts av Sveriges Lantbruksuniversitet gjordes under två och ett halvt år på ett åretruntbete utanför Uppsala. Från oktober till februari var gräsets proteininnehåll mer än tillräckligt för en vuxen 500 kilos hästs underhållsbehov.

    Däremot varierade betets energiinnehåll i studien. Hästar som inte blivit överviktiga över sommaren kan alltså behöva tillskott av ett energirikt foder. Från december till mitten av april låg energiinnehållet på samma nivå som i halm.

    Får inte bli förväxt

    Nyckeln är att gräset inte blir förvuxet. Då har det fullbordat sin tillväxtcykel, och gått till ax och frösättning, bildat mycket cellulosa och lignin och blivit mer svårsmält.

    – När gräset övergår i att skjuta ax och sätta frö, sjunker energi- och proteininnehållet ganska snabbt, säger Anna Jansson.

    En annan faktor är att gräset slutar växa när det blir för kallt. Om det redan är rejält kortbetat, räcker inte volymen gräs för att ge hästen tillräcklig mängd för att täcka energi- och kanske inte proteininnehållet heller. Mängden som hästen kan få i sig beror förstås också på hur länge den är ute på dagarna och hur stor hagen är.

    – Gräsets tillväxt stannar av vid 5-10 grader. Men ju längre söderut man kommer i landet, desto bättre blir förutsättningarna, påpekar Anna Jansson.

    Snö inget hinder

    En uppskattning är att vinterbete kan fungera som en del av foderstaten upp till trakten av Uppsala. Men eftersom klimatet varierar, kan zonindelningen som anges inom trädgårds- och växtodling ge bättre vägledning.

    Sedan kan snötäcket vara en begränsande faktor, även om några decimeter lätt snö inte behöver vara ett hinder.

    – Det skrapar hästarna lätt bort för att komma åt betet, säger Anna Jansson.

    Leriga, söndertrampade hagar, som antingen är för små eller har för många hästar, aspirerar inte på att bli höst- och vinterbeten. Marken behöver ha ett sammanhängande vegetationstäcke.

    Grovfoderanalys ger svar

    Näringsinnehållet i vinterbetet kan undersökas genom att ta prover. Dels som en vanlig grovfoderanalys, fast man klipper prov från gräset i stället. De bör tas cirka fem centimeter från marken var 15-20:e meter längs en diagonal i hagen, på områden där man ser att hästarna gärna betar. Jord och lera ger missvisande analysresultat, och får inte komma med i provet.

    Dels kan man skicka träckprov till ett foderlaboratorium och låta analysera för råprotein. Det ger en grov fingervisning av vad hästen har ätit, särskilt om man tar flera prover. Innehållet i träcken motsvarar cirka 70 procent av det som finns i betet, men variationen kan vara stor.

    Näringsbehov

    Förhållandena mellan protein och energi i foderstaten hos häst brukar anges i kvoten 6 gram smältbart råprotein per MJ (energi). Detta gäller för vuxna hästar som inte är dräktiga eller digivande. Digivande ston har betydligt högre behov av protein, i kvoten 9-10 gram smältbart råprotein per MJ, vilket var kvoten som uppmättes i studien som nämns i artikeln.

    Energiinnehållet låg på 5-9 MJ per kilo torrsubstans. Vid 5 MJ får inte genomsnittshästen i normalhull i sig tillräckligt för att täcka energibehovet. Den överviktiga hästen – som i likhet med hästar i förvildade flockar – kunnat lägga på sig ett fettlager under sommaren, kan förbränna en del extra kilon på det snålare energiutbudet under vintern.

    Relaterade artiklar

    Till toppen