Alla är överens om att förbränningen av fossilt kol är boven i dramat när det kommer till den globala uppvärmningen.
Hassler ser inte skogsbrukets klimatnytta för alla kolinlagrade träd
Det är genom ett aktivt brukande och ökad skogstillväxt som vi uppnår störst klimatnytta med den svenska skogen.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Om vi inte flög till Thailand, åkte omkring i diesel- och bensinbilar eller – som på kontinenten – eldade kol för att skapa värme och elektricitet så hade vi inte haft någon global uppvärmning att bekymra oss för. Punkt slut.
Men så låter det inte alltid i klimatdebatten. Kossornas rapar och fiser får abnormt med uppmärksamhet. Här och där börjar skogsbruket att ifrågasättas. Kan den inte bara stå och vara ett slags global dammsugare som binder koldioxid, tänker någon?
Hej o hå, nu kan vi fortsätta dra till Thailand några veckor per år om vi bara låter skogen stå!
En del av detta skeva perspektiv framträdde när nationalekonomen John Hassler för några dagar sedan presenterade en utredning om hur Sveriges klimatpolitik ska kunna uppdateras för att överensstämma med EU:s skärpta klimatpolitik.
För Hassler vill snabbutreda ett system som leder till ökad kolinlagring i skogen. Han skulle vilja se ett system där skogsägarna får betalt för de klimattjänster som skapas i skogen samtidigt som kortlivade produkter beläggs med en utsläppsskatt som är lika hög som den på utsläpp av fossil koldioxid. Skogsprodukter som inte leder till att något kol hamnar i atmosfären avgiftsbeläggs däremot inte alls.
Det låter ju smart men problemet är ju att förr eller senare så återgår allt bundet kol någon gång till atmosfären. Skog binder koldioxid ja. Men förr eller senare dör skogen och den inbundna koldioxiden återvänder till atmosfären.
Att skogen inte är en särskilt stabil kolsänka har vi blivit varse de senaste åren.
Bränder kan göra förloppet mycket snabbt. I Sverige har vi så sent som i Västmanland 2014 och de omfattande skogsbränderna 2018 sett prov på detta. Globalt såg vi senast i somras enorma skogsbränder härja i Kanada. Omfattande insektsangrepp, som granbarkborren utsatt de svenska skogarna för sedan torrsommaren 2018, är ett annat exempel på hur skogen snabbt kan dö. Stormar – som Gudrun 2005, Per 2007 och nu senast Hans – är ett tredje exempel som visar på problemen med att tro att skogen kan bli en konstant kolsänka över lång tid.
Det är också feltänkt att ställa kortlivade skogsprodukter mot långlivade skogsprodukter.
Massaveden, som blir till papper och kartong, kommer bland annat från gallringar som sker i syfte att öka andelen sågtimmer vid slutavverkning, alltså det som blir till långlivade skogsprodukter. När skogen slutavverkas blir en del sågtimmer, en del massaved och en del energived. Kvar på hygget finns toppar och grenar som blir till bioenergi. När sågtimret väl sågas uppstår också mycket biprodukter – som spån, bark och flis, vilka blir till kortlivade produkter. Allt hänger ihop.
Att kortlivade skogsprodukter – vilka ger skogsägaren intäkter – föreslås förses med en utsläppsskatt – trots att de alltså är fossilfria – påminner också om att Hasslers idéer om ersättning för skogens klimattjänster inte innebär någon gratislunch för skogsägarna.
Men tillbaka till grundproblemet. Utmaningen för samhället i klimatomställningen är att bli av med fossila utsläpp – inte biogena. Det är inte kossorna eller skogsbruket som är problemet utan de fossila utsläppen.
Här är det aktiva skogsbruket en enorm resurs, inte ett problem.
Vill samhället tillvarata den potentialen ska man satsa på tillväxten i skogen och brukandet av skogen.
Här saknas det knappast idéer. Skogsstyrelsen, bland andra, presenterade häromåret 88 åtgärder för att öka tillväxten i skogen med 20 procent fram till 2050. Det handlar om att använda bästa möjliga plantmaterial, minska betesskadorna och, just det, skogsskötsel för tillväxt – att röja och gallra vid rätt tid och på rätt plats. Av de 88 listade åtgärderna är det en som mycket snabbt kan ge positiva effekter för klimatet – skogsgödsling, vilken i dag är förbjuden i södra Sverige.
Det aktiva brukandet av skogen har varit en succé. Virkesförrådet har ökat med 113 procent sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade. Antalet anställda inom skogsnäringen är ungefär 115000 personer. 2021 låg det totala exportvärdet på 164 miljarder kronor. Samtidigt som kolinlagringen har ökat kraftigt har grenar och toppar ersatt olja i värmekraftverken och allt fler flerfamiljshus byggs i trä, och minskar användningen av stål och cement. Smarta förpackningar tillverkade av Sveriges gröna guld ökar matens hållbarhet och minskar behovet av plast. Och biodrivmedel från skogen kan ersätta diesel i tanken.
Allt detta har kommit till stånd av att skogen brukats. Inte av att den är ett passivt kollager. Det gäller att se skogens klimatnytta i stället för alla kolinlagrade träd, en uppgift John Hassler misslyckas med.