facebooktwittermail

Här var strålningen högst i Sverige

Efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl för 25 år sedan uppmättes den högsta radioaktiviteten i Gävletrakten hos Mats och Birgitta Eriksson i Trödje. - Men enda spåren blev en massa siffror och journalister, säger Mats Eriksson i dag.

GÄVLE ATL
1986 blev Mats och Birgitta liksom alla andra tagna på sängen när rutinkontroller plötsligt visade förhöjd radioaktiv strålning.

Först förmodades kärnkraftverket i Forsmark, 10 mil från Trödje, vara källan men det klarnade när Sovjet snart erkände att en olycka inträffat i Tjernobyl i Ukraina, 110 mil bort.

Test misslyckades


Ett test om turbinerna på låg effekt skulle kunna förse reaktorn med el utan extern strömförsörjning misslyckades och reaktorn skenade.

Mätarna räckte inte till för att visa nivån på strålningen och händelsen övergick i en härdsmälta, utom kontroll.

Kom med vårregnet


I främst Gävletrakten steg radioaktiviteten några dagar senare sedan partiklar med vinden förts åt nordväst från Ukraina och av ett stilla vårregn förts till marken i bland annat Trödje.

- Ett begränsat stråk tog sig just hit, säger Mats Eriksson vars mjölkgård hamnade i centrum för uppmärksamheten sedan man där uppmätt de högsta strålningsvärdena.

Efter detta blev Statens Strålskyddsinstitut ett begrepp för gemene man. Chefen Gunnar Bengtsson blev kändis när han efterhand berättade om hur det låg till. Några trodde honom, andra inte. Precis som det är i Japan i dag.

Läget medförde begränsningar för jordbruket. Vallskörden fick kasseras och foder hämtas från andra delar av landet.

- Först den 5:e juli fick vi släppa korna på bete på återväxten och vi sådde med en extra kaliumgiva. Ingen hade något större intresse av att odla egna grönsaker eftersom det farliga var att stoppa i sig smittad mat. Rent praktiskt vidtogs annars inga åtgärder.

Värst med jakten


Värre var det med jakten. Det jagades ändå men första året var det bara att ta bort det som sköts, även älgarna. Nästa år hade strålningen i köttet minskat från 3 000 till 1 500 bequerel och jakten började återgå till det mera normala.

Bär och svamp fick växa i fred de första åren.

- Efter något år började vi förvälla svampen och det gör vi än. Svampen är det som drabbats längst, säger Mats Eriksson.

1986 drev han en av traktens då fyra mjölkgårdar och var den siste som slutade med mjölk. I dag svarar skogen för det mesta av hans arbetstid och intäkter.

- I början fick vi plöja om vallarna och kalciumgödsla men annars satt Tjernobyls spår i jordbruket inte i mer än kanske 5 år.

Tänker inte på det


I Trödje flyter livet i dag på som förr. I media kan Mats och Birgitta följa det som händer i japanska Fukushima, annars tänker de inte mycket på den uppståndelse de då levde mitt i.

Det värsta kärnkraftshaveri världen dittills hade skådat var förstås ett samtalsämne men står i dag inte på samtalsagendan.

Känner med japanerna


Fukushima har aktualiserat det som hände men där består utsläppen i princip av mindre farliga ämnen från gas och kylvatten, inga långlivade ämnen från bränslet.
När det gäller strålningsvolym lär det bara handla om en tiondel av Tjernobyls och den här gången har Gävle sluppit undan.

- Vi förstår hur de har det och kan inte förstå att de drabbats av så mycket.Jan Vainult