Monica Hedlund

Magnus och Sofia Karlsson med grönska bakom sig.

large_1638813415401.jpeg

medium_1638813415401.jpeg

small_1638813415401.jpeg

thumbnail_1638813415401.jpeg

1638813415401.jpeg

Magnus och Sofia Karlsson har både slaktgrisproduktion, spannmålsodling och vindbruk på gården i Flakeberg i Grästorps kommun – en av de kommuner i Västergötland som fick sådana regnmängder att vattnet blev stående på åkrarna.&nbsp;

De driver sin växtodling tillsammans med fyra andra gårdar i företaget Bondecompagniet och började så höstvetet redan den sista augusti i år.– Början av höstsådden gick bra, ungefär fram till mitten av september. Sedan slog det om och började regna. I Grästorps kommun kom det mellan 80 och 200 millimeter på ett dygn, berättar Magnus Karlsson.Då hade de hunnit så ungefär 300 hektar höstvete. De hade tänkt så 170 hektar till, men bestämde sig för att inte chansa.&nbsp;– Det höstvete som såddes sent ser ganska svagt ut. Även det som såddes tidigt har börjat ta skada, säger Magnus Karlsson.Därför kommer han och Sofia Karlsson att disponera om växtföljden. De kommer så vårraps och har också sålt en liten del av den förväntade skörden.

Regnet blev stående på Stommens gård i Tun efter skyfallet över Västergötland den 16 september. Det är en av fem gårdar i Bondecompagniet.

large_1638812760431.jpeg

medium_1638812760431.jpeg

small_1638812760431.jpeg

thumbnail_1638812760431.jpeg

1638812760431.jpeg

Från mitten av september till mitten av oktober hängde regntunga skyar olycksbådande över Bohuslän, Dalsland, Värmland och Västergötland. På flera håll ledde det ihållande regnandet till att sådden antingen ruttnade bort eller inte alls blev av.&nbsp;– Det blev ytterst lite ekologiskt vete sått i de norra delarna av vårt område. Max 20 procent av utsädet kom i jorden. På många håll mår inte heller det vete som såddes bra, säger Emma Lübeck, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Skara i Västergötland.<h2>Stora arealer måste vårsås</h2>Även konventionella odlingar drabbades hårt. En västsvensk lantbrukare med 600 hektar odlingsbar mark hann bara få ned 100 hektar höstvete.– Normalt sett är höstgrödorna mer odlingssäkra. För konventionella odlare slår höstsådden alltid vårsådden. Nu kommer det bli väldigt stora arealer som ska vårsås – och blir det en till vår som i år blir det katastrof, säger Emma Lübeck.

 Emma Lübeck, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Skara i Västergötland.

large_emma-lubeck.jpg

medium_emma-lubeck.jpg

small_emma-lubeck.jpg

thumbnail_emma-lubeck.jpg

emma-lubeck.jpg

Det som är hårdast drabbat är höstvetet. De som sådde tidigt och de som har väldränerade åkrar har klarat sig bäst.&nbsp;– Om vi kommer lite norrut så blev ungefär 70-80 procent av det konventionella sått. Det tidigt sådda konventionella höstvetet ser fint ut, förutom där det är dåligt dränerat, säger Emma Lübeck.<h2>Höstsådden fick dålig start</h2>Även i Dalarna och Gävleborg kom stora regnmängder när det var tid för sådd. Det var flera tillfällen med kraftiga regn och lokala översvämningar. Mest dramatiskt var det i Gävle den 17-18 augusti.Marlene Lindenthal, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i södra Dalarna, konstaterar att sådden fick en dålig start.– På många håll var det för blött för att kunna så. En del ser bra ut trots allt regn, men en del har tagit sig dåligt. Framför allt tog höstrapsen stryk, säger hon.

För någon lantbrukare i området är det så mycket som hälften av höstsådden som ser dålig ut eller inte har tagit sig alls.&nbsp;– En del skiften av höstrapsen kommer definitivt inte klara sig och en del höstvete kommer inte heller att överleva. Vi ser mera variationer i år än normalt, säger Marlene Lindenthal.

Olof Pålsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.

large_Olof Pålsson.t534e6fb7.m1200.xGpipKvu5HkvD9pSd.jpg

medium_Olof Pålsson.t534e6fb7.m1200.xGpipKvu5HkvD9pSd.jpg

small_Olof Pålsson.t534e6fb7.m1200.xGpipKvu5HkvD9pSd.jpg

thumbnail_Olof Pålsson.t534e6fb7.m1200.xGpipKvu5HkvD9pSd.jpg

Olof Pålsson.t534e6fb7.m1200.xGpipKvu5HkvD9pSd.jpg

<h2>I Skåne blev sådden försenad</h2>Även nordvästra Skåne fick så mycket regn i september så att en del av höstvetet ruttnade bort. I första hand var det i områden med tung lera.Olof Pålsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, förklarar att det gav allvarliga konsekvenser för en del lantbrukare.– Det blir en del hel döda fläckar. Det kan vara hela fält på 50-100 hektar. &nbsp;Mycket har med dränering och jordpackning att göra. Där det var vattenmättat ruttnade vetet bort.I genomsnitt blev ungefär 50-80 procent av åkerarealerna sådda i Landskrona, Ängelholm och Helsingborg. I Skåne som helhet ligger snittet på 90 procent i år.– Flera lantbrukare kunde så i månadsskiftet september-oktober och vi har haft bra tillväxt under hösten, säger Olof Pålsson.

<h3>Läs också:</h3><a href="https://www.atl.nu/risk-att-hostvetet-inte-blir-satt">Risk att höstvetet inte blir sått</a><a href="https://www.atl.nu/skyfallen-i-gavle-kostade-lantbruket-stora-belopp">Så drabbade skyfallet lantbrukarna</a>

I stora delar av landet blev höstsådden riktigt fin, men i andra delar regnade den bort. Hårdast drabbade är lantbrukare i västra Sverige.– Vi kunde bara så delar av höstvetet, säger Magnus Karlsson på Gunnarstorp.

Hårdast drabbade är lantbrukare i västra Sverige.

Här regnade höstvetet bort

Växtodling

I delar av landet regnade höstsådden bort. Hårdast drabbade är lantbrukare i västra Sverige.