facebooktwittermail

Här krävs även social kompetens

En läsare som ringer ganska regelbundet för att diskutera ett och annat återkommer ofta till frågan: vem ska arbeta i jordbruket i framtiden? Det är en befogad fråga.

På naturbruksgymnasierna går inte längre bara böndernas barn, utan även stadsbarn. Vad kan de gröna näringarnas arbetsgivare erbjuda de unga? Så kallade åttio- och nittiotalister är inte sällan välutbildade och anställningsbara i många branscher. De ställer krav, och slutar om det inte passar.

För ett antal år sedan frågade jag en lantbrukare om hans anställda var över- eller underbetalda. Hans svarade att i förhållande till avräkningspriserna var de överbetalda men i förhållande till vad som krävdes av dem, till exempel i fråga om maskin- och djurkompetens och ansvarstagande, var de underbetalda.

Det är alltså lätt att säga att jordbruket måste erbjuda bra arbetsförhållanden, stimulerande uppgifter och så vidare, men svårt att ordna när lönsamheten är knackig.

Vid en av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomster nyligen diskuterades arbetskraftsfrågan under rubriken "Vem ska köra traktorn?".

Sven Fischer, Sörbnäs AB utanför Kumla, berättade om sitt företag och dess personalpolitik. Tillsammans med en kompanjon satsar han på ekologisk mjölkproduktion i en nybyggd robotladugård för 500 kor. De kan erbjuda bra arbetsmiljö och ny teknik. Medarbetarskaran är ålders- och könsblandad. Vad är viktigast för att få jobba på Sörbnäs?
- Social kompetens är en nyckelfaktor, sa Sven Fischer.

Givetvis är den kompetensen en nyckelfaktor också ur den anställdes synvinkel. Även arbetsgivaren måste besitta den, annars blir det svårt att rekrytera talangerna. Förmodligen måste jordbrukets arbetsgivare börja leta utanför den naturliga rekryteringsbasen, bondebarnen, och då duger inte vilka arbetsvillkor som helst. Och det finns förstås inget som säger att bondebarnen skulle nöja sig med något sämre.

En annan viktig faktor som nämndes i KSLA-diskussionen var ordning och reda. Något som alltför sällan präglar en svensk gårdsplan. Men synintrycket är viktigt för trivseln på jobbet, och hur gårdsmiljön ser ut präglar också bilden av jordbruket i stort. Lars Vernersson