Anders Kristensson

Curre NIklasson tittar till ett fält han sådde med Smithsråg den 11 november.

1687854004517.jpeg

Lantbrukarparet Curre Niklasson och Lotta Niklasson är lika kända för sitt ekologiska lammkött på Lilla Bjers gårdsrestaurangs meny som för sin gärning att odla kulturvete.

Curre Niklasson kom i kontakt med dinkel från Tyskland tio år efter efter att han ställt om familjegården till ekologisk odling och började odla två tyska högväxta dinkellinjer 1996.– Vi var bortåt 30 gårdar i två föreningar som odlade dinkel, eller spelt som vi kallar det. Det var en speciell känsla att odla dessa högväxta sorter och vi fick bra betalt i början men sedan dippade marknaden, berättar han.

Curre Niklasson odlar alltjämt kultursädeslag på gården.

1687853982156.jpeg

<h2>”Kvällen var som en kärleksupplevelse”</h2>Tiden gick och fårskötseln hade successivt tagit över på Sigsarve när Hushållningssällskapet bjöd in till fältvandring 2007 i en försöksodling med gamla kultursorter funna på Kaupings gård i Adre socken av forskaren Hakon Hjelmqvist på 1960-talet.– Den sommarkvällen var som en kärleksupplevelse. Försöksodlingen bestod av några meter breda, högväxta rader av enkorn, borstvete och emmer där axen skimrade i många färger. Stråhöjden var anledningen till att forskaren lyckades hitta dem, han spanade med kikare i landskapet, berättar Curre Niklasson.&nbsp;Samma kväll undrade försöksledaren vad han skulle göra med partiet bestående av 30-40 olika linjer med vete bland annat enkornsvete, emmer i olika varianter , borstvete och spelt.– Vi fick ta över partiet från Kaupings bestående av enstaka kilo av vissa sorter och tiotals kilo av andra. Året därpå var vi fyra-fem gårdar som bildade föreningen Gutekorn och sedan dess har vi ägnat oss åt vetets historia, säger Curre Niklasson som idag är ordförande i föreningen.Tillsammans förökade medlemsgårdarna upp kulturvetesorter och idag odlas 100 hektar totalt av de fem-sex olika linjer som de hittills använt, det finns många kvar i partiet som ännu inte odlats.

 Curre Niklasson ochLotta Niklasson säljer egna och andras produkter i gårdsbutiken där Lotta är ansvarig.

1687854011500.jpeg

<h3>Gutekorn</h3>Curre Niklasson är en av grundarna till Gutekorn och hängiven kultursädsodlare.Platsen: Havdhem ligger på södra Gotland, drygt 250 invånare.

<h2>Drivs av att motbevisa tvivlarna</h2>På Näs Sigsarve odlar Curre Niklasson lantvetesorter på ungefär 10 hektar i en växtodlingsföljd efter kvävefixerande grödor som gotlandslinser och fodervicker som båda samodlas för att stöttas med havre respektive Ingrid-korn från 50-talet.– Jag tröttnar aldrig på att testa och se vad som tar sig i jorden, säger han. Fårgödseln har bara räckt till 7-8 hektar av marken och jag ville testa att odla utan gödsel och har aldrig gett någon extranäring till kultursorterna. Rotsystemet går nämligen lika djupt som stråt är högt vilket gör att de tål torka bra och nyttjar markkvävet effektivt samtidigt som halten av mineraler och vitaminer blir hög i kornen.&nbsp;– Drivkraften var att försöka motbevisa dem som sa att det aldrig skulle gå, säger han.

Curre Niklasson och Lotta Niklasson säljer egna och andras produkter i gårdsbutiken där Lotta är ansvarig.

1687853975517.jpeg

<h3>Näs Sigsarve</h3>Ägare:&nbsp; Dottern Malin Niklasson men Curre Niklasson och Lotta Niklasson hjälper till med råd och tips. Curre Niklasson odlar fortfarande kultursäden på gården.Areal: 55 hektar åkermark.Djur: 80 tackor idag.Verksamhet: Köttproduktion samt växtodling av kulturspannmål samt foderproduktion. Odlar Gotlandslinser åt Nordisk Råvara. Säljer årligen runt 3 000 kilo mjöl och andra produkter där kultursäd är råvara.Omsättning: växtodling 250- 300 000 krMaskinpark: Köpte Dronningborgtröskan tillsammans med 3-skärig växelplog, harv och en fyra meters såmaskin för 100 000 kr och de gamla maskinerna fungerar fortfarande även om de behöver lite lagning emellanåt.Hållbarhetsarbete: Ekologisk produktion sedan 1986.&nbsp;

<h2>”Vi kallar den Ragnars blandning”</h2>Många av lantvetesorterna är motståndskraftiga mot svampangrepp men svartemmer, en av Curre Niklassons favoritsorter, med svarta ax har visat sig vara känsligt mot svampsjukdomen stinksot.– Just nu odlar jag inte svartemmer alls, det allra minsta stinksotangrepp räcker för att hela skörden måste kasseras, säger han.&nbsp;Förra året odlade Curre Niklasson en blandning av alla sorterna för att minimera angreppsrisken men svartemmern blev ändå angripen.– Blandningen kallar vi Ragnars blandning efter bonden på Kaupings och är ett steg tillbaka för att få en större variation på åkern.

Dronningborgtröskan putsar kornen fria från borsten som annars kan ställa till med problem vid sådden därför att de fastnar i såmaskinen.

1687853988964.jpeg

<h3>Enkornsvete</h3>Enkornsvete odlades för 12-15 000 år sedan som korsades vidare till Emmer för 7-8 000 år sedan och till Spelt för 4-5 000 år sedan.I Fröjel, söder om Klintehamn, har 6 000 år gammalt kulturvete hittats i en arkeologisk utgrävning.Skördenivåer:Bra skörd om Curre Niklasson odlat konventionellt 5,5 ton/ha, eko moderna sorter 4,5 ton/ha, kultursorter 3,5 ton/ha.

<h2>Vill förvalta och utveckla</h2>I höstas sådde han en variant utan svartemmer av blandningen av rödemmer, borstvete, enkornsvete och höstspelt som han hoppas ska gå bra. I år testar han också en kulturrågsort från Västergötland, Smits råg.– Sådden kan bli ett bekymmer för de långa borsten på vetekornen fastnar i såmaskinen. Med en gammal Dronningborg tröska undviker man problemet för tröskan putsar kornen fria från borsten, tipsar han.Idén med föreningen Gutekorn är att förvalta och utveckla odlandet av kultursorterna och att marknadsföra produkterna under gemensamt namn. Stort engagemang har lagts på att baka och laga mat för att testa vad produkterna kan användas till och de har medverkat både i tv och tidningar.– Förra året skulle varje landskap göra en landskapsmåltid. Till dessert valde kocken att göra Ragnarpuffar av Ragnarblandningen som efter kokning friterades till dessert på den gotländska menyn.

Tre kulturvetesorter. Från vänster enkorn, svart emmer och 6356 spelt.

1687853963912.jpeg

<h2>”Letar försäljare i Stockholm”</h2>Förra året fick föreningen pengar från Jordbruksverket för att marknadsföra sig under namnet Gutekorn för att göra en ny satsning på en gemensam försäljning.&nbsp;– Nu letar vi efter försäljare i Stockholm för vår erfarenhet är att det inte fungerar att sälja våra produkter i vanliga matbutiker på samma hylla som ordinärt mjöl. Prisskillnaden är allt för stor. Marknaden finns, inte minst i Tyskland men vi behöver investera i högre kapacitet i skalningen, för skalen på kultursäden går inte att äta. Näringen i kultursorterna sitter i hela kärnan men i moderna sitter det mesta under kliskiktet. Forntidens sorter innehåller helt enkelt mer näring, säger Curre Niklasson.

Fårskötseln har främst Lotta Niklasson engagerad i.

1687853996353.jpeg

<h3>Tre tips om kulturspannmål</h3>1. Bra för mindre gårdar att odla kulturspannmål.&nbsp;2. Kultursorterna är torktåliga och går att odla utan tillförd växtnäring i en bra växtföljd.3. Visa och berätta vad ni gör, folk är nyfikna och vill lära sig nya saker.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/stort-intresse-for-aldre-spannmalssorter">Stort intresse för äldre spannmålssorter</a><a href="https://www.atl.nu/darfor-satsar-bagerierna-pa-kulturspannmal">Därför satsar bagerierna på kulturspannmål</a><a href="https://www.atl.nu/stora-satsningar-oppnar-for-industrihampa">Hampa – ”Världens bästa och mest mobbade gröda”</a><a href="https://www.atl.nu/johan-nyqvist-odlar-jamtlandskorn">Johan Nyqvist odlar Jämtlandskorn</a>

På 60-talet hittade en forskare gamla kulturvetesorter på gården Kaupings i Ardre socken på Gotland. Sedan 15 år tillbaka förvaltas det gamla arvet av föreningen Gutekorn och odlas på nytt.

På 60-talet upptäcktes gamla kulturvetesorter på Gotland. Idag återodlas de av föreningen Gutekorn.

Här får gamla kultursorter en ny chans

Företagande

På 60-talet upptäcktes gamla kulturvetesorter på Gotland. Idag återodlas de av föreningen Gutekorn. Lantbrukarparet Curre Niklasson och Lotta Niklasson är två av de drivande krafterna på gården Näs Sigsarve.