”Här är årets julklapp till lantbrukare”
Lantbruket behöver en ny Charles Emil Löfvenskiöld. Men fram till dess har vi nyutgåvan av hans Landtmannabyggnader.

Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
År 1868 gav lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld ut boken ”Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre lantbruk”. Den har satt djupa spår på landsbygderna. Hans mönsterblad och typritningar användes över hela landet när gårdarnas byggnadsbestånd moderniserades i skuggan av den industriella revolutionen.
Att bläddra bland ritningarna i Löfvenskiölds skrift är som att gå på upptäcktsfärd. Läsare med förankring i lantbruket lär känna igen många magasin, ladugårdar och bostadshus som fortfarande pryder sin plats på gårdarna. Och det här gör ”Landtmannabyggnader” till en skatt för såväl den historieintresserade lantbrukaren som den på landsbygden verksamme snickaren.
Att få tag på skriften har dock varit svårt – fram tills nu. Bokförlaget Stolpe, som ingår i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, har nyligen släppt en ny upplaga. Förlaget har även valt att komplettera Löfvenskiölds ritningar med hans mångårige medarbetare Pehr August Petterssons ”Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen" från 1891.
Nyutgivningen av Löfvenskiölds praktfulla verk är en kulturgärning. På det här sättet tillgängliggörs en ovärderlig kunskapskälla om gårdarnas bebyggelser. Boken är årets julklapp till gårdsägare.
Att trycka en ny upplaga är också i författarens anda – och i tiden. Charles Emil Löfvenskiöld verkar ha drivits av en brinnande viljan att modernisera gårdarnas byggnader. Han ville ersätta dragiga bostadshus och illa planerade stallar med rymliga, ljusa och vackra byggnader. Särskilt viktigt för honom var att det praktiska även skulle vara vackert.
Det här – att nybyggen på lantbruk bör vara estetiskt tilltalande – tål att upprepas. För det är numera sällsynt att det läggs kraft på att nyuppförda ekonomibyggnader ska vara vackra. Det är till den grad ovanligt att i dag lägga pengar på utsmyckning av stallar att det ofta blir en nyhet när det görs. Exempelvis rapporterade tidningen Lantmannen tidigare i år om att den nya ladugården på Skattegården i Mularp, öster om Falköping, fick spröjsade gavelfönster och väl avvägda proportioner.
Bokförlaget Stolpes nyutgåva av Löfvenskiölds Landtmannabyggnader kan även bidra till en tacksam breddning av svensk arkitekturdebatts perspektiv. När det diskuteras hur vi bygger miljöer som människor trivs och mår bra i handlar det nästa uteslutande om stadsmiljöer. Men det finns en värld utanför storstäderna. Gårdarnas bebyggelse förtjänar större uppmärksamhet. Det behövs idéer om hur lantbrukets byggnader kan bli mer funktionella och vackrare, så att alla som jobbar i verksamheterna ska trivas bättre.
Det som behövs är en ny Charles Emil Löfvenskiöld. Men fram till dess har vi nyutgåvan av Landtmannabyggnader.
Edvard Hollertz
Politisk redaktör i Östgöta Correspondenten. Agronom.