Martin Gustafsson

article_1667486792015.jpeg

large_1667486792015.jpeg

medium_1667486792015.jpeg

1667486792015.jpeg

<p>Karl-Johan Jansson måttar med händerna.&nbsp;</p>

<p>–&nbsp;De har nog vuxit ett par decimeter, härifrån och hit, säger han.&nbsp;</p><p>Han är nöjd. Det lite backiga hygget på drygt två hektar, där det tidigare stod tät granskog som avverkades förra hösten, planterades i april med cirka 2 000 vårtbjörksplantor med härkomst Ekebo 5. I de fuktigare partierna är gran planterat.&nbsp;</p><h2>Klarar klimatförändringar bättre</h2><p>Även om tall och lärk också fanns i tankarna valde Karl-Johan Jansson förädlad björk för att skapa en mer diversifierad skog som bättre kan klara klimatförändringarna. Att fastigheten på totalt drygt 160 hektar, varav 110 hektar produktiv skogsmark med en medelbonitet på 7,9, drabbades hårt i både Gudrun och Per är något som också präglat hans skogsbruk där mycket går ut på att skapa blandskogar.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Man har inte har en aning om hur skogen påverkas av växthuseffekten och hur långa omloppstider man ens vågar ha, så då tänker jag att man ska ha en del skog med kortare omloppstider som sköts intensivt så det verkligen växer på ordentligt, säger han.&nbsp;</p>

<h2>Saknar rådgivning om klimatförändringarna</h2><p>Markerna runt Staverhult är annars blandade. Mycket granmarker men också inslag av ädelöv och en del svagare marker med tall. Att nederbörden här historiskt varit riklig har styrt skogsbruket tillsammans med det höga vilttrycket.</p><p>– Man har alltid fått rådet att sätta gran för det regnar så mycket här även om det är torra backar, men det har man ju sett att det var helt fel, det borde ha varit mer tall, säger han.&nbsp;</p><p>Samtidigt tycker han att rådgivningen kring hur skogsägare ska tackla klimatomställningarna till stor del saknas idag.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Det är många som hävdar att det blir blötare här i västra Småland och torrare på östra sidan. Men vad innebär det? Och vilka trädslag ska jag satsa på då? Kommer det funka med gran fortfarande? Som skogsägare tycker jag inte att man får särskilt bra vägledningen i det där, säger han.&nbsp;</p><h2>Sprutar med viltskyddsmedel</h2><p>Det höga vilttrycket innebär att han är en flitig användare av viltskyddsmedlet Trico och vårtbjörksplantorna är redan sprutade två gånger, en i juli och en i slutet av september.&nbsp;</p><p>– För att plantorna ska få en bra start sprutar jag dem två gånger nu första året. Det var inte mycket betat när jag gjorde den andra sprutningen, säger han.&nbsp;</p>

article_1667487148114.jpeg

large_1667487148114.jpeg

medium_1667487148114.jpeg

1667487148114.jpeg

article_1667487808158.jpeg

large_1667487808158.jpeg

medium_1667487808158.jpeg

1667487808158.jpeg

<h2>Björkgallring går snabbare</h2><p>På fastigheten har han sedan tidigare två rena björkbestånd, ett planterat med förädlade plantor och ett där björken är självföryngrad. Det var vid jämförelsen dem emellan som han bestämde sig för att använda förädlat material.&nbsp;</p><p>– Skillnaden är påtaglig. Bestånden är lika gamla, men det som planterats är rakare och mer snabbväxande, säger han och fortsätter:&nbsp;</p><p>– Sedan handlar det ju om genetik. I andra områden har de kanske bättre självföryngrad björk men här är den ofta krokig och klen, säger han.&nbsp;</p><p>Som självverksam skogsägare framhåller han ytterligare en aspekt som talar för björkens fördel.&nbsp;</p><p>– Jag vet inte hur mycket snabbare man hugger i en björkgallring jämfört med en grangallring, men det måste säkert vara tre-fyra gånger fortare. Och även om det behövs fler skötselingrepp med björken är det lätta ingrepp, säger han.</p>

article_1667487231282.jpeg

large_1667487231282.jpeg

medium_1667487231282.jpeg

1667487231282.jpeg

<h3><strong>Så gjorde Karl-Johan Jansson</strong></h3><p>Hygget på drygt två hektar med ståndortsindex G30 avverkades förra hösten. Groten lämnades kvar.&nbsp;</p><p>Därefter är en ytlig markberedning gjord med harv. Hygget planterades i april med vårtbjörk härkomst Ekebo 5, barrotsplantor. I de fuktigare partierna planterades gran.&nbsp;</p><p>Plantorna är sedan sprutade med viltskyddsmedlet Trico, en naturlig produkt som bygger på fettsyror från får. Sprutningarna gjordes i juli och slutet på september.&nbsp;</p>

<h3><strong>Läs också</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/adaptiv-skogsskotsel-maximerar-tillvaxten-i-skogen"><strong>Adaptiv skogsskötsel maximerar tillväxten i skogen</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/eken-kronan-pa-verket-om-den-skots-ratt"><strong>Eken – kronan på verket om den sköts rätt</strong></a></p>

<p>Skogsägaren Karl-Johan Jansson funderade en hel del på vad han skulle plantera på det nyupptagna hygget.&nbsp;</p><p>Det blev förädlad vårtbjörk.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Jag vill ha en skog som klarar påfrestningarna framöver, säger han.&nbsp;</p>

Skogsägaren Karl-Johan Jansson valde att plantera förädlad vårtbjörk på det nyupptagna hygget. 