– Jag vill hitta ett odlingssystem där man går hand i hand med naturen i stället för att kämpa mot den, säger Bengt Hellerstöm, konventionell växtodlare och grisbonde utanför Landskrona.
I en svåråtkomlig och improduktiv hörna vid vindkraftverket har han skapat en så kallad kreotop genom att dumpa halm, sätta slån och så sötväppling.
Halmen blir boplats till smådjur och blommorna ska ge näring till vildhumlorna när rapsen slutat blomma.
– Då är det slut på maten. Det här kan göra en enorm skillnad, säger Thorsten Rahbek Pedersen från Jordbruksverket.
Öka mångfalden
Annelövs boställe utanför Landskrona i Skåne är en av demonstrationsgårdarna som ska visa att man utan förluster kan öka den biologiska mångfalden på slätten.
– Vi vill ha både 10 ton vete och lärksång. Det vi vill visa är att det går att kombinera med en högeffektiv och modern produktion, säger Thorsten Rahbek Pedersen.
– Även på slätten finns det hörn och kantzoner där man inte får någon skörd i alla fall. Genom att gynna den biologiska mångfalden på den icke produktiva marken kan man faktiskt få högre skördar på den produktiva marken.
Ihåliga bambupinnar
Bengt Hellerström har tillverkat egna bibatterier av ihålliga bambupinnar och avloppsrör, som kan hängas ut i markerna. Detta för att vilda bin och humlor ska bosätta sig och hjälpa till med pollineringen av frukträd och raps.
Han har också harvat upp en sträng med jord längs täckdiket och skapat en skalbaggeås där han sått timotej, hundäxing, rödklover och cikoria.
Tanken är att vallen ska bli hem åt jordlöpare och spindlar som ska ta bladlössen i åkern.
Lena Haraldsson på HIR Malmöhus jobbar för att få fler lantbrukare att göra insatser som gynnar den biologiska mångfalden.
– Jag tror att man får börja med de som är intresserade och sedan får det sprida sig som ringar på vattnet, säger hon.
Drillande fåglar
Bengt Hellerström har också harvat upp små så kallade lärkrutor i veteåkern där de drillande fåglarna ska kunna landa och ta sig in till sina bon.
Det har ingen större betydelse för avkastningen, utan är mer en estetisk åtgärd.
– I år har jag kört längs med vägen och gjort lärkrutor framför husen för att det ska vara tilltalande för ortsbefolkningen, säger Bengt Hellerström.