Hälsingestintan rasar över vite

– Vi har haft ett mycket gott samarbete med Livsmedelsverket, men sedan i somras känns det som att det är en jakt på Hälsingestintan, säger hon.

ATL har tidigare skrivit om att Hälsingestintans mobila slakteri riskerar dryga böter från Livsmedelsverket.

Föreläggandet innefattar brister som sedan länge åtgärdats och är enligt Britt-Marie Stegs fulla av rena faktafel, som ger en konstig och oseriös bild av företaget.

Personalen är utbildad och vidareutbildning sker löpande. Däremot är det människor som jobbar och det går inte att gardera sig mot enskilda misstag.

– Det låter på Livsmedelsverket som att vi totalt struntar i vad de säger och inget kunde vara mer fel, vi vill inget hellre än att följa alla regler och göra rätt, säger hon.

Livsmedelsverket slutade svara

Ett av de påpekanden som ligger till grund för föreläggandet, rör containrar med slaktavfall som stått öppna, med risken att fåglar skulle ta sig in. Hälsingestintans lösning på problemet var ett specialgjort galler.

Företaget uppger att man vid ett flertal tillfällen försökte få kontakt med Livsmedelsverket för att få veta om de ansåg att lösningen var tillräcklig, men utan framgång. I slutet av oktober delgavs Hälsingestintan i stället ett föreläggande om vite. Gallret släppte igenom flugor och var därför inte nog.

– Livsmedelsverket bara slutade svara, om vi hade kunnat föra en dialog, hade vi löst det här mycket snabbare, säger Britt-Marie Stegs.

Senast i februari

En kåpa till containern är beställd och kommer att vara på plats senast i februari, vilket företaget också aviserat för en dryg månad sedan, men livsmedelsverket anser att man gjort för lite för sent och lämnade ändå in.

I föreläggandet ingick även de andra punkter som nu gått vidare till förvaltningsrätten. Vite gäller retroaktivt från augusti och begärs för varje månad man inte åtgärdat problemet. Nu har Hälsingestintan tröttnat på det de upplever som en häxjakt på en ny verksamhet.

– Det vi gör är faktiskt något bra. Nu räcker det, vi sätter ned foten och tänker bestrida de felaktiga uppgifterna, säger Britt-Marie Stegs.

[Bild]

Britt-Marie Stegs menar att Hälsingestintan är ett stort och stabilt företag som kan klara att strida för sin sak, men många som kämpar med små verksamheter har inte den möjligheten.

– På tjugo år har vi inte haft några återkallelser på grund att otjänliga produkter, och det talar väl sitt tydliga språk tycker jag, säger hon.

Föreläggandets bakgrund går tillbaka till februari 2015 vilket Britt-Marie Stegs upplever som konstigt, då man fått godkänt på många av de punkter som anförs.

– Vi har gjort löpande förändringar, både rutiner och rena ombyggnader, för att förbättra och rätta till det som Livsmedelsverket anmärkt på, åtgärder som vi också fått godkända, säger hon.

Martin Lindblom, avdelningschef på Livsmedelsverket bekräftar att han upplever Hälsingestintan som ett företag som hörsammar och åtgärdar de brister som påpekas.

Vanligt med förelägganden

Bristerna som ligger till grund för föreläggandet är enligt Livsmedelsverket vanliga och förekommer mer eller mindre på de flesta slakterier.

Att man åtgärdat bristerna men ändå blir belagd med vite beror enligt verket på att problemet åtgärdats och sedan återuppstått. Om en redan aviserad brist återkommer, kan man välja att gå direkt till föreläggande utan påpekande.

– Det här är på inget sätt unikt för Hälsingestintan och jag tycker lite synd om dem som får så negativ framtoning i media på grund av handlingarna. Vi utfärdar ofta sådana här förelägganden, men det uppmärksammas inte i media, säger Martin Lindblom, avdelningschef på Livsmedelsverket.

Han berättar att det finns många fall som är långt värre, där man varit tvungen att stänga ned slakterier fullständigt på grund av allvarliga brister i djurhållning eller av andra skäl, men där media helt valt bort att rapportera.

– Man upphör aldrig att förvånas över vad som blir uppmärksammat. Det var ett fall i Uppsala där vi stängde ett slakteri, en enda reporter ringde och frågade, men sedan struntade de i hela saken, fast det fanns smaskiga bilder, säger Martin Lindblom fundersamt.