facebooktwittermail d

”Kött från svenska tjurar är ett hållbart val”

Det viktigaste nu är att konsumenter, restauranger och beslutsfattare väljer bort importköttet snarare än att välja bort kött från svenska tjurar, skriver Sveriges Nötköttsproducenters ordförande Henrik Lander i en replik.

Två tjurar i motljus.
Alla tjurar behöver inte gå på bete för att köttproduktionen ska ge klimatfördelar, skriver Henrik Lander, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter. FOTO: CALLE BREDBERG/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I en debattartikel skriver företrädare för konsument-, miljö- och djurskyddsorganisationer att de vill se starkare incitament och åtgärder riktade till konsumenterna angående betande nötkreaturs nytta för den biologiska mångfalden och kolinlagringen. Det vore välkommet med engagemang från dessa aktörer kring nötkreaturens miljönytta.

Länge har vi hört att nötköttet medför en stor klimatpåverkan. Nu behöver vi alla hjälpas åt att lyfta nötkreaturens miljöfördelar. Men här behöver vi se hela bilden.

På vägen framåt behöver vi ta med oss att det ofta är de lokala platsspecifika förutsättningarna som styr produktionsinriktning och storlek på verksamheten när man är nötköttsproducent.

I rapporten Framtidens jordbruk: Mjölk och Nötkött beskrivs det tydligt att det är just mångfalden av olika produktionssystem med olika inriktningar som är grunden för en hållbar produktion av mjölk och nötkött i Sverige.

I skogs- och mellanbygder är det exempelvis lämpligt med nötdjur som går ute och betar. Där kan nötkreaturen skapa värde och nyttja betesmarker på ett för lantbrukaren mer lönsamt sätt. Såväl kvigkalvar som tjurkalvar går på bete i denna typ av system.

De artrika naturbetesmarker som finns kvar i Sverige i dag är viktiga att värna och förbättra. Det måste därför finnas ekonomiska och praktiska förutsättningar för att djuren ska kunna nyttja dessa för betesdrift så att den biologiska mångfalden kan bevaras.

I slättbygd kan det däremot vara lämpligare med specialiserad djuruppfödning med tjurar från mjölkraskor, då biprodukter från växtodlingen kan användas som foder till djuren som i sin tur levererar viktig gödsel till odlingen. Djuren kan också ge avsättning för vallodling även i dessa slättbygder. Enligt ny forskning från SLU kan vallodling i växtföljden där bidra till ökad kolinlagring och näringsrikare jordar.

Alla tjurar behöver alltså inte nödvändigtvis gå på bete för att köttproduktionen ska ge klimatfördelar och andra ekosystemtjänster. I foderstaten ingår i stället en hög andel restprodukter från växtodlingen och då produktionen är stallbaserad kan gödseln nyttjas effektivt här.

Mjölk- och nötköttsproduktion är lika sammanlänkade som djur- och växtodling. Ett system där huvuddelen av nötköttsproduktionen sker integrerat med mjölkproduktion ger lägre klimatutsläpp. Att föda upp tjurkalvar av mjölkras till köttdjur är därför ett resurseffektivt sätt att producera kött med lägre klimatpåverkan. Självklart ska detta också ske på bästa möjliga vis för djuren och deras välmående.

Vår bild är att det redan finns ett väletablerat och enkelt sätt för konsumenterna att aktivt välja produkter från djur som möter den djurskyddsstandard som många svenska konsumenter förväntar sig. Titta efter märket Kött från Sverige!

Det viktigaste nu är att konsumenter, restauranger och beslutsfattare väljer bort importköttet snarare än att välja bort kött från svenska tjurar. På så vis främjar vi både en mer hållbar produktion av kött generellt samtidigt som vi stärker Sveriges livsmedelsförsörjning.

Henrik Lander
Ordförande Sveriges Nötköttsproducenter