”Om du tror att du är färdig så är du förmodligen det”. Så stod det på whiteboardtavlan i vårt klassrum hela högstadiet.
Vår klassföreståndare Stig hade skrivit orden och på tre år suddade han aldrig ut dem. Jag tror inte att någon egentligen förstod vad han menade, i sann högstadiementalitet kom vi oss aldrig för att fråga. Några decennier senare finns dock orden kvar i bakhuvudet när jag funderar på utmaningar som ligger framför oss skogsägare.
Ur mitt perspektiv är skogsbruk något av det mest hållbara man kan ägna sig åt, samtidigt är det bara att konstatera att alla inte håller med. Jag har själv skrivit spaltmeter om detta, men kanske är jag sämre på att belysa baksidan av debatten.
En farhåga, värd att ventilera, är att den hårda näringspolitiska debatten blir en yttre fiende som gör att vi skogsägare som grupp sluter oss samman. Kraften läggs på att motbevisa den upplevda motståndaren – istället för att fortsätta utvecklas, bli bättre och göra ännu mer rätt.
Här kommer därför tre viktiga hållbarhetsutmaningar som till stor del ligger i våra egna händer:
Klimatsäkring. Med klimatförändringarna följer stora konsekvenser. Riskscenarion pekar mot ökade problem med markstabilitet, översvämningar, skadeinsekter, bränder, värmestress och förändrad biologisk mångfald, men också förlängda vegetationsperioder. Klarar vi inte ett skogsbruk utan allvarliga körskador idag, så kommer vi inte att göra det i framtiden. Så får det inte vara. Ytterligare en aspekt är ståndortsanpassning. Av ohejdad vana fortsätter vi att plantera fel trädslag på fel mark i allt för hög utsträckning, det skapar skogar med dålig motståndskraft.
Fler ben att stå på. Förra årets fullkomligt formidabla konjunktur spiller naturligtvis över även på skogsägarna, men efter höga toppar följer vanligtvis djupa dalar. Samtidigt finns en sårbarhet i att skogsägarnas intäktsströmmar idag nästan helt domineras av timmer, massaved och energisortiment. Fler intäktsströmmar vore välkommet. Handelslösningar för biologisk mångfald eller kolsänkor är några exempel. Intäkter från jakt, fiske och turism är andra.
Ägarstruktur och inflytande. De senaste 30 åren har skogsägarna blivit färre och äldre. En genomsnittlig skogsägare är idag en man på 61 år som och äger 34 hektar skog. Det är inte långsiktigt hållbart att vi skjuter på generationsskiften. Till detta kan läggas att vi lever i ett samhälle som inte är jämställt, skogsägarkåren är inte annorlunda i det avseendet. Kvinnor är systematiskt underrepresenterade, på alla nivåer i branschen. Skev representation ger skeva framtidsbeslut.
Vad ville egentligen Stig ha sagt? Jag hoppas att det var en uppmaning att alltid kämpa för att bli bättre. Att sluta utvecklas är nämligen inte att stå stilla, det är att gå baklänges. Innan du hinner blinka har andra gått förbi och då är du inte bara efter, du är färdig.
Marie Wickberg
Marie Wickberg är chef för kommunikation och näringspolitik på Mellanskog.
