”Håll koll på konflikten mellan USA och Brasilien”

USA och Brasilien, de två största demokratierna på den sida av Atlanten jag bor på har alltid haft en nära, vänskaplig och tät relation.

USA hade en stor flygbas, Parnamirim Field, i staden Natal i nordöstra Brasilien åren 1942-45, som användes för mellanlandning till Nordafrika. USA:s militärer utgjorde en femtedel av stadens befolkning och satte sin prägel på staden, hela delstaten och på musiken. Det sägs att den populära dansen forró kommer från amerikanska soldaters inbjudan, på en skylt ”For All”. Det är en skröna, som lika väl tas som sann, för att man vill. Så varför har relationen nu surnat till?

USA har aldrig nämnt specifikt vad som är orsaken till irritationen, men detaljerna skvallrar. Det är klart att det måste vara irriterande när Brasiliens ledning via BRICS ger Ryssland och Iran diplomatisk legitimitet, strävar efter ett alternativ till dollarn och umgås mer än vänskapligt med Kubas ledning såväl som med den störtade presidenten i Venezuela – som nu sitter fängslad i USA.

I Brasilien var det en chock att amerikanska NSA avlyssnade förra presidenten Dilma Rousseffs telefon åren 2011-13.

I min senaste utblick på ATL:s ledarsidor rapporterade jag att Brasilien tvingats återgå till att köpa en tredjedel av sitt behov av diesel från USA, efter att Ryssland infört exportstopp i somras.

Nyligen, tisdagen den 22 september, kom den oroande nyheten att USA ser över möjligheten att införa ett exportstopp av diesel för att skydda landets egna lantbrukares försörjning av drivmedel – och ekonomi.

Eftersom Brasilien nu är helt beroende av att kunna köpa diesel från USA kan man också tänka sig att utsikterna att en tredjedel av Brasilien stannar på grund av dieselbrist borde skapa oro i Brasília.

Den 22 juli införde USA dessutom ytterligare en tull på 25 procent på varor från Brasilien. Det fanns redan en tull på 13,5 procent med hänvisning till de tvåtusen kubanska läkare som beordrats till platser i Brasilien.

USA:s importtull är nu 37,5 procent totalt. Underlaget är en rapport, publicerad den 1 juni, där Brasilien bedöms bryta mot reglerna om rättvis konkurrens enligt den amerikanska handelslagen. Rapporten tar upp problem med (1) digital handel och elektroniska betalningssystem, (2) låga tullar erbjudna till Indien och Mexiko, (3) brister i arbetet mot korruption och mutor, (4) brister i immaterialrättsligt skydd, (5) sedan 2017 avbruten balanserad tullbehandling av amerikansk etanol och slutligen (6) olaglig skogsavverkning.

Eftersom Brasilien inte godkänt en ny amerikansk ambassadör bedrivs diplomatin online. För några dagar sedan avslöjade den brasilianska tidningen O Estado de São Paulo att USA framfört en kravlista på 21 punkter för att slopa tullarna. Bara två av dessa är offentliga. För det första att Brasilien ska frige fängslade politiska dissidenter, cirka 200 personer. För det andra, krav på att Brasilien ska köpa flygplan från Boeing. Kraven avvisades omedelbart och följdes upp vid öppnandet av FN:s Generalförsamling den 22 september. Där ägnade president Lula da Silva sitt tal åt att varna för utländsk inblandning i det brasilianska valet den 4 oktober.

Vilka konsekvenser innebär de försämrade relationerna mellan Brasilien och USA för Sverige?

Skulle USA stoppa eller begränsa sin export av diesel skulle det leda till en akut brist på världsmarknaden och priset skulle stiga mycket kraftigt från redan hög nivå. Efterfrågan på biodiesel skulle gå upp, liksom på etanol (socker, majs). Problem med jordbruket i Brasilien skulle få spannmålspriserna att stiga. Det innebär både högre kostnader och högre intäkter för jordbruket i Sverige.

Vad gäller köttexport kommer denna ändå inte in i EU, eftersom Brasilien som enda land slarvat med sina egna förberedelser inför EU:s krav på antibiotikafrihet den 3 september. USA har, trots konflikten, tagit bort tullen för import av brasilianskt nötkött.

Flygplansköp från Boeing sker på Airbus eller Embraers bekostnad. Boeing har emellertid ett nytt skolflygplan, Boeing-SAAB T-7A Red Hawk. Det kan utföra samma sak som Brasiliens äldre flygplan ”AMX”, en utveckling av det svenska B3LA-projektet. Ett nytt, egentligen svenskt plan, skulle alltså möjligen via Boeing kunna ersätta ett egentligen äldre svenskt plan på grund av USA:s påtryckningar. Detta sista, är en förhoppning och ren spekulation från min sida.