Hans Dahlgren

Torkade ärter och andra baljväxter matas in i ena änden, ut kommer tre olika fraktioner: Protein, stärkelse och en fibrer.&nbsp;

Utvinningen sker helt mekaniskt, utan tillsatser. Just nu pågår de sista injusteringarna av den nya proteinfabriken på området i Bjuv där Findus tidigare låg.– Den här tekniken jobbar med över- och undertryck vilket gör att ärtan delar upp sig i sina huvudsakliga beståndsdelar: Stärkelsegranuler, cellväggar och proteinkorn, berättar Bengt Persson, vd på det nya bolaget Gropro när han visar runt i fabriken.

large_1642504545424.jpeg

medium_1642504545424.jpeg

small_1642504545424.jpeg

thumbnail_1642504545424.jpeg

1642504545424.jpeg

Idén kom egentligen när man upptäckte att tekniken fanns. Den speciella kvarnen användes i en annan typ av verksamhet. Gropro fick möjlighet att testa att köra ärter i den och kunde bekräfta teorin. Sedan visste man att det fanns en växande efterfrågan på marknaden, men ingen i Sverige som kunde möta den.–&nbsp;I dagsläget finns det ingen svensk processindustri som kan skilja protein och ta fram en produkt som gör att vi kan få svenskodlade proteiner, men det löser vi nu.Han beskriver marknaden i Sverige som att det finns en stor efterfrågan på produkter som ersätter exempelvis korv och hamburgare. Dessa produkter tillverkas i dag ofta av importerat ärt- eller sojaisolat, men skulle i stället kunna göras av det nya svenskodlade vegetabiliska proteinet. I första hand är det den svenska marknaden man riktar sig till.

Bengt Persson håller upp plastpåsar med protein och stärkelse.

large_1642504522654.jpeg

medium_1642504522654.jpeg

small_1642504522654.jpeg

thumbnail_1642504522654.jpeg

1642504522654.jpeg

De flesta baljväxter kan köras i fabriken. Beroende på vilken gröda som körs kan olika mycket protein utvinnas. Den mjölliknande produkt som kommer från gröna ärter innehåller 50 procent protein, från gula ärter blir det 60 procent och från åkerböna hela 75 procent protein. Just den höga proteinhalten i åkerböna kan göra den odlingen mera intressant.– Det tror jag. Vi har vissa utmaningar kvar att övervinna innan vi har ett smakligt protein från åkerböna. Men vi har en idé om hur vi ska knäcka antinutrienterna (ämnen i maten som hämmar upptaget av näringsämnen från kosten, reds anm.).En fördel med processen är att de gröna ärter som inte anses hålla tillräckligt hög kvalitet, utan egentligen skulle ratas, här kan användas.– Det som blir övermoget och inte håller kvaliteten för att bli frysta gröna ärter låter vi stå kvar i fält. Sedan skördas de ungefär på samma sätt som gula ärter och kan användas här för att utvinna protein.

large_1642504537428.jpeg

medium_1642504537428.jpeg

small_1642504537428.jpeg

thumbnail_1642504537428.jpeg

1642504537428.jpeg

I år räknar man med att producera omkring 2&nbsp;000 ton vid fabriken. Det motsvarar 500-600 hektar odlingar. Men anläggningens kapacitet ligger på 8&nbsp;000-10&nbsp;000 ton. Dessutom finns utrymme att expandera om man vill.– Det innebär att arealen med baljväxter de närmaste 4-5 åren har potential att öka ganska kraftigt. Vi bedömer att vi inom en femårsperiod borde vara uppe någonstans mellan 2 000-3 000 hektar bara för den här fabriken. För ärter motsvarar det ungefär en tioprocentig ökning, säger Bengt Persson.De tre olika fraktionerna, protein, fibrer och stärkelse kan alla användas på olika sätt i olika produkter. Man har bland annat gjort försök tillsammans med bolaget Culinar där man tagit fram en korv, glasstillverkaren Aldo, en granne på området, har testat att göra glass med stärkelse och fibrer och en bryggmästare har använt stärkelsen från ärtorna i en lageröl. Från fibrerna testar ett annat grannföretag att tillverka probiotiska produkter.Inledningsvis är produkter för humankonsumtion målet, men även till djurproduktion behövs ju proteinrikt foder.– Vi pratar med en lokal fågelproducent kring det.

large_1642504542736.jpeg

medium_1642504542736.jpeg

small_1642504542736.jpeg

thumbnail_1642504542736.jpeg

1642504542736.jpeg

<h3>Gropro proteinfabrik</h3>Genom den speciella tekniken, som Gropro har ensamrätt på i Sverige inom livsmedelsproduktion, slås baljväxternas frön sönder och olika fraktioner kan utvinnas. Processen är helt mekanisk och torr, till skillnad mot tillverkning av isolat som behöver tillsatser.Bolaget Gropro AB ägs av fastighetsbolaget Backahill (50 procent), Östra Tornet Invest (28 procent), Gropro Solutions (17 procent) och Välingetorp Invest (5 procent).

På måndag drar produktionen igång vid Sveriges första kommersiella ärtproteinfabrik.I förlängningen kan verksamheten innebära att mera baljväxter behöver odlas.

De flesta baljväxter kan köras i fabriken.

Ny proteinfabrik kan öka baljväxtodlingen

Växtodling

På måndag drar produktionen igång vid Sveriges första kommersiella ärtproteinfabrik.