facebooktwittermail

Grisberäkningar vållar het debatt

Grisbönderna överdriver kostnaderna för att följa den svenska djurskyddslagen. Det hävdar Jordbruksverket i en ny rapport. Men uppfödarna slår tillbaka.

- Det är skandalöst av Jordbruksverket att gå ut och påstå att våra merkostnader inte är så höga, säger Per Karlsson, vice ordförande i Sveriges Grisföretagare, till Sveriges Radio Ekot.

Dyrare i Sverige


Jordbruksverket konstaterar visserligen att det är dyrare att föda upp grisar i Sverige jämfört med i andra länder. Men det är långt ifrån lika dyrt som branschen själv hävdar, lyder verkets slutsats.

Jordbruksverket har efter en jämförelse av skötselregler i Sverige och Danmark kommit fram till att det finns både för- och nackdelar med den delvis högre svenska ambitionsnivån.

- Det går inte, med ledning av de kunskaper som finns idag, att påstå att nackdelarna är större än fördelarna eller vice versa, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Jordbruksverket har bland annat tittat på olika typstallar i Sverige och i Danmark. Den delvis strängare djurskyddslagstiftningen i Sverige jämfört med konkurrentländerna innebär bland annat krav på större yta per gris.

Extra räntekostnader


Jordbruksverkets analys visar att högre kostnader för byggnader ger en merkostnad på cirka 0,75 kronor per kilo griskött jämfört med Danmark.

Därutöver tillkommer extra räntekostnader för de större investeringarna. Räntekostnaden för dessa investeringar uppgår till högst 0,65 kronor per kilo griskött.

Enligt Jordbruksverkets analys finns en merkostnad i Sverige till följd av dyrare byggnader som uppgår till cirka 1,40 kronor per kilo griskött. En del av denna skillnad kan dock bero på andra faktorer än olika starka djurskyddskrav, anser Jordbruksverket.

- Högre bruttointäkter per årsverke i Danmark tyder på detta. De framräknade beloppen ska ses i ljuset av att priset till jordbrukare på griskött uppgick till drygt 13 kronor kilot under 2008 och 2009 samt till knappt 12 kronor kilot under 2010, säger Harald Svensson chefsekonom vid Jordbruksverket, i en kommentar.

Andra faktorer


Under början av 2011 har priset i Sverige fallit ytterligare till följd av dioxinskandalen i Tyskland. Detta har medfört en förvärring av krisen.

Jordbruksverket utgår dock inte från dioxinlarmet och dess följder, utan fokuserar på kostnadsskillnader till följd av olika djurskyddskrav.

- Det är troligt att andra faktorer än djurskyddskraven är viktiga för att förklara den låga lönsamheten inom grisproduktionen. Därför är det angeläget för oss att gå vidare med fler analyser som kan hjälpa och stärka näringen genom att vi undersöker vilka förändringar som behövs för att vända trenden inom grisköttsproduktionen, säger Harald Svensson.

Kraftigt minskande


Jordbruksverket påpekar också att marknadsandelen för det svenska jordbruket i ett internationellt perspektiv har visat en fallande tendens i flera år, inte minst inom grisnäringen.

En central fråga är om tillbakagången i första hand beror på höga kostnader för att klara de svenska djurskyddsreglerna eller om det är andra faktorer som spelar större roll, anser Jordbruksverket.

Per Karlsson, vice ordförande i branschorganisationen Sveriges Grisföretagare, är upprörd över Jordbruksverkets slutsatser.

- Den svenska produktionen utgör i dag 0,8 procent av produktionen i Europa och är kraftigt minskande. Det är skandalöst av Jordbruksverket att gå ut och påstå att våra merkostnader inte är så höga, säger han till Sveriges Radio.

Skillnaderna som finns i Sverige jämfört med andra länder är flera, exempelvis att det måste vara strö i stallarna och att svenska kultingarna får stanna längre hos sin sugga, framhåller Per Karlsson. ATL.nu