facebooktwittermail

"Vi är den lilla stenen som får kolossen att ramla ihop"

Österlen – naturskön jordbruksmark eller plats för utvinning av batterimetallen vanadin?

Hos ett brittiskt gruvbolag är förhoppningarna stora, men hittills har alla prospektörer i det skånska landskapet mötts av hårdnackat motstånd.

I marken på Österlen tros batterimetallen vanadin – åtråvärd för klimatsmart teknik – finnas i större mängd.
I marken på Österlen tros batterimetallen vanadin – åtråvärd för klimatsmart teknik – finnas i större mängd. FOTO: ISTOCK

– Vi är den lilla stenen som får kolossen på lerfötter att ramla ihop.

Moder Christa, abbedissa vid Mariavalls kloster, refererar till Bibeln när hon talar om kampen mot gruvbolag. Greve Carl Piper fyller i.

– Vi ska göra allt vi kan för att landskapet ska förbli orört.

"Skåne försökskanin"

För några dagar sedan samlade abbedissan oroliga markägare på klostret. Nu sitter hon och resten av styrelsen för lokala protestgruppen VetoNu vid ett fat frasiga kakor och en kanna kaffe i ett av klostrets avskalade rum.

Stoppat gruvbolag har de gjort förut. Markägare Carl Piper, i folkmun kallad röde greven, har tidigare gjort gemensam sak med klostret och kämpat mot oljebolaget Shells sökande efter skånsk skiffergas.

Nu gäller det vanadin, som kan användas i uppladdningsbara batterier. I marken runt Sveriges Provence tros batterimetallen – åtråvärd för framtidens klimatsmarta teknik – finnas i större mängd.

Men tilltron är en hajp, anser Anita Ullman, ordförande för VetoNu.

– Jag tycker mig se stor likhet med batterimetallhajpen som med skiffergas. Nu kastar sig bolagen på just vanadin. Mönstret upprepar sig, det är samma politiska tryck som när på Shell kom, säger hon och fortsätter:

– Det är en stor lobbyverksamhet vad gäller batterimetallen och återigen är Skåne försökskanin.

Fakta: Vanadin

* Vanadin har atomnummer 23 i det periodiska systemet.

* Vanadin upptäcktes först i Mexiko på 1800-talet, men ämnet avfärdades inledningsvis som oren krom. Kort därpå återupptäckte svenska kemisten Nils Sefström metallen, som då döptes efter den nordiska gudinnan Vanadis (Freja).

* Metallen har hittills använts till att härda stål, och fortfarande står stålindustrin för en stor del av efterfrågan.

* Metallen kan även användas i batteriproduktion, bland annat i uppladdningsbara så kallade flödesbatterier.

* Ett vanadinbatteri kan laddas oändligt antal gånger, och anses bli banbrytande när det kommer till elnätslagring.

* I Kina byggs just nu världens största vanadin-flödesbatteri som omfattar hela 200 MW/800 MWh och som är tänkt att säkra energileveransen till kuststaden Dalian. År 2020 ska batteriet vara färdigställt.

* Priset på vanadin har gått upp, och interesset ökar för vad som spås bli nästa stora metall.

* Vanadinhalten är relativt låg i svensk mark, men det finns platser med förhöjda halter.

* Vanadin fås även i samband med utvinning av uran.

* I stålindustrins deponier finns en större mängd av vanadin, främst i stålslagg.

Källa: Elbilsnytt , SLU, BBC , NE, Ny teknik , SGU

"Grön revolution"

I Malmö, några mil därifrån, summerar Scandivanadiums vd, geologen David Minchin, situationen över kopp kaffe.

– Just nu finns mycket rädsla och misstänksamhet. Vi måste tala med människor, för tillit är inget man får utan något man förtjänar.

Svenska staten har beviljat Scandivanadium elva undersökningstillstånd på Österlen samt i Eslöv och Hörby. Totalt 22 000 hektar och 4 259 fastighetsägare och kända sakägare berörs. Nu vill David Minchin tala med markägare, så att provborrningar kan komma i gång redan i vinter. Enligt bolaget handlar det om "små borrhål till ett maximalt djup på 125 meter ner i marken för att undersöka berggrundens sammansättning".

Från undersökning till dagbrott är vägen lång, understryker David Minchin.

– Vi är bara i början. Det finns mycket att ta hänsyn till.

Enligt bolaget är vanadin "nyckeln till ett hållbart samhälle". Vd:n talar om grön revolution, potentiellt hundratals nya skånska ingenjörsjobb och i förlängningen förutsättningar för skånsk batteriproduktion.

– Vi har en större ambition att skapa en hållbarhetshub i Skåne, säger han och förklarar:

– Varför transportera i väg skånskt vanadin till Tyskland eller Österrike om kompetensen att ta tillvara det skulle finnas här?

Navet i civilt motstånd

Hur kommer det gå för grundvattnet, Österlens unika naturvärden, jordbruket och turismen om dagbrott blir verklighet i landskapet? Letar bolaget även efter uran? Frågorna är lika många som farhågorna.

Scandivanadiums planer avfärdas officiellt av Simrishamn och Tomelilla kommun, som båda överklagat till Förvaltningsrätten i Luleå. Fler överklaganden väntar. På Tomelillas hemsida ligger en överklagandemall som kommuninvånarna själva kan fylla i och skicka in.

– Jag ser gärna att vi är navet i det civila motståndet, säger kommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) till TT och fortsätter:

– Minerallagen behöver ändras. Man kan inte bara ta någons mark!

VetoNu samlar i skrivande stund 200 personer. Varje dag hör fler av sig, och motståndet växer. Löften om jobb eller ett framtida center för grön hållbar energi ger man inte mycket för.

– Jag tror inte att det här projektet skapar nya arbetstillfällen. Och om det kommer i gång – tar det slut om fem år? It's a waste of time, säger Carl Piper.

Hur långt kan du gå för att stoppa planerna?

– Så långt som det behövs.

Fakta: Tillstånd

Man ansöker om tillstånd att leta mineraler hos den statliga myndigheten Bergsstaten.

Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt, också i förhållande till markägaren, att kartlägga berggrundens egenskaper.

För att kunna gå vidare och få tillstånd att bearbeta marken – bearbetningskoncession – krävs bevis för att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.

En utvinning får inte vara olämplig i förhållande till skyddad natur, kommunikationsleder eller rennäring. Bearbetningskoncessionerna gäller i 25 år.

Många beslut om att bevilja bearbetningskoncession överklagas av exempelvis markägare, som dock sällan får rätt.

Efter beviljat tillstånd måste bolaget innan det börjar utvinna mineraler få miljötillstånd av mark- och miljödomstolen.

Källa: Bergsstaten