”Stora skogsbolag nonchalerar sitt ansvar för mångfalden”

Det har varit en rad indignerade reaktioner på beslutet i Mark- och miljödomstolen som gav Skydda Skogen rätt i överklagandet av Skogsstyrelsens beslut att tillåta SCA:s avverkning av en skog med många rödlistade arter. Men om inte våra domstolar ska avgöra viktiga intressekonflikter - vem ska då göra det?

Skogsbruket i Sverige ska bedrivas under principen ”frihet under ansvar”. Skogsvårdslagen slår emellertid fast att skogen ”ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls”. Skogsägaren ska helt enkelt vidta de åtgärder som behövs för att försäkra att skogsbruket inte bidrar till utarmning av den biologiska mångfalden i skogen. Det är en slags hederskodex mellan skogsägaren och samhället i stort.

I debatten hävdas ofta att skogsbranschen tar sitt ansvar för skydd av den biologiska mångfalden. Det må vara sant för många små skogsägare. För dem kan skogen vara mycket mer än bara en källa för snabbast möjliga ekonomisk vinst.

Samtidigt vet jag av erfarenhet att man oftast inte kan vänta sig samma ansvarstagande från de stora skogsbolagen. Det fall där Skydda Skogen nyligen fick rätt är ett ganska typiskt exempel på hur de stora skogsbolagen nonchalerar sitt ansvar, genom att avverka en skog med högt biologiskt värde och många rödlistade arter.

Vad ska man då göra när ett stort internationellt bolag inte uppfyller sin sida av överenskommelsen och tar sitt ansvar? Jo, då måste myndigheterna - först och främst Skogsstyrelsen - kliva in.

Men personal- och resursbrist gör att Skogsstyrelsen ofta inte hinner agera. Därför är det inte sällan som stora bolag avverkar skog på ett sätt som skadar ekosystem, utarmar vårt gemensamma natur- och kulturarv och försvårar möjligheterna att uppfylla Sveriges åtaganden kring klimat och biologisk mångfald.

Hur ska man då bekämpa problemet med skogsbolag som agerar med frihet men utan ansvar? Är det inte just där som civilsamhället kan och bör spela en nyckelroll? Skydda Skogen är mycket mer än vad Edvard Hollertz i en ledare i ATL kallar för ”en Facebookgrupp”. Det är en förening med experter med bakgrund i akademin och myndigheter, som gör det som myndigheterna inte klarar av: Att övervaka bolagens och myndigheternas agerande.

Edvard Hollertz ställer en retorisk fråga i sin ledare: ”Vad hindrar att även annan markanvändning som myndigheter har haft något att göra med kan överklagas? Som valet av gröda på en åker.” En lämplig jämförelse tycker jag.

Låt oss anta att en bonde väljer att odla en olaglig gröda, till exempel marijuana. Om inte myndigheterna agerar för att stoppa marijuanaodlingen, är det inte lämpligt att intresseorganisationer som kämpar mot narkotikamissbruk vänder sig till rättsväsendet för att kräva att myndigheterna agerar?

Jag förstår att man befarar att rättshaverister ska missbruka systemet. Med det är en risk med alla lagar i en rättsstat. Det är priset vi betalar för att kunna leva i ett land som kombinerar rättsligt skydd med att säkerställa våra gemensamma intressen.

Dima Litvinov

Kampanjledare, Greenpeace