Mari Nälsén

Marcus Larsson står i skogen vid en av gränsmarkeringarna.

large_1638191734812.jpeg

medium_1638191734812.jpeg

small_1638191734812.jpeg

thumbnail_1638191734812.jpeg

1638191734812.jpeg

Lagom till årsskiftet avslutas gränsprojektet i Orsa som fokuserat på att få kartor och faktiska gränspunkter i terrängen att stämma överens. Projektledare och initiativtagare Marcus Larsson &nbsp;på Orsa Besparingsskog är nöjd med utfallet.

När projektet startade 2017 var målet att leta rätt på gränser i 40 000 hektar i Orsa där marken är mycket ägosplittrad. Men det gick betydligt bättre än så.– Vi har gått igenom hela 93 000 hektar och det innebär större delen av den mest splittrade marken i kommunen. Det finns fortfarande lite bolagsskog och privata ägoskiften i norr som inte hunnits med, berättar Marcus Larsson.

Att det inte var helt lätt att hitta punkterna  visar den här bilden tydligt. Mitt i rishögen fanns den.

large_1638190701350.jpeg

medium_1638190701350.jpeg

small_1638190701350.jpeg

thumbnail_1638190701350.jpeg

1638190701350.jpeg

<h2>Kartan och terrängen stämde inte överens</h2>Bakgrunden till projektet är att kartor i moderna hjälpmedel såsom GPS och i databaser inte stämmer överens med verkliga gränser i skogen. I Dalarna med långa smala skogsskiften blir det extra besvärligt varför Orsa var en lämplig ort för projektet.Det de 47 fältarbetarna gjort är att utifrån kartpunkter från Lantmäteriet leta upp dem i terrängen. Att det var nödvändigt bevisades flera gånger, ibland låg punkter upp till 80 meter fel och hela skiften förskjutna flera meter.Totalt rörde det sig om 30 000 punkter. Cirka 60 procent av dem, cirka 18 000 hittades av fältpersonalen och av dem godkändes 95 procent vilket innebär att cirka 17 000 punkter hittades och sedan mättes in av Lantmäteriets och Skogsstyrelsens personal.– Att alla inte hittas är inte så konstigt. De kan ha rivits bort av någon skogsmaskin, blivit övertäckta av mossa eller så har träd växt upp på dem, säger Marcus LarssonAlla mätningar är klara och det som nu återstår att rita registerkartorna över området. Det görs av Lantmäteriet och beräknas vara klart om ett till två år.

Området som fått sina gränser uppletade och justerade

large_1638190704589.jpeg

medium_1638190704589.jpeg

small_1638190704589.jpeg

thumbnail_1638190704589.jpeg

1638190704589.jpeg

<h2>Fler fördelar</h2>Förutom att kartorna så småningom kommer att stämma överens med GPS:er i området finns de flera andra positiva nyttor.&nbsp;&nbsp;– Eftersom vi har levererat punkternas position till lantmäteriet underlättas andra lantmäteriåtgärder i området, exempelvis när det ska grävas för fiber eller byggas vägar, säger Marcus Larsson.Han poängterar att gränsprojektet inte är en fastighetsbestämning utan att ett sätt för att få alla gränser rätt på kartan.Efter att ha följt projektet har nu Länsstyrelsen i Dalarna bestämt sig att pröva metoden i förarbeten inför omarronderingar.– Det stämmer, säger Anita Lundmark på Länsstyrelsen i Dalarna. Nu har vi ett pilotprojekt i Malung-Sälens kommun där vi testar att göra hävdemätning redan i förarbetena innan omarrondering påbörjats. Det tror vi att markägarna kan ha nytta av.– Om det faller väl ut eller inte vet vi först nästa sommar, fortsätter hon.Förutom att projektet visat på de faktiska gränserna har 47 personer som tidigare stod långt från arbetsmarknaden arbetat i projektet. 75 procent av dem har varit nysvenskar och efter projektet har mer än 70 procent av dem fått jobb och 10 procent börjat studera.– Projektet har varit lyckat på många plan, säger Marcus Larsson&nbsp;Det är första projektet i sitt slag. Är det något fler borde ta efter?– Absolut! Problemet finns i hela Sverige och skulle leda till stora samhällsbesparingar och mer rationellt arbete för Lantmäteriet och alla infrastrukturprojekt.

<h3>Gränsprojektet Orsa</h3>Pågår 2017-2021Projektägare: Orsa besparingsskogÖvriga parter: Skogsstyrelsen och LantmäterietOmfattade: 93 000 hektarAntal mätpunkter: 30 000, varav 17 000 hittades och godkändesFältpersonal: 47 personer som innan projektet stod långt från arbetsmarknaden.Kostnad: Totalt 12,2 miljoner kronor varav cirka 8,5 miljoner är stöd från Landsbygdsprogrammet<h3>Kartgränser och verkliga gränser</h3>Det är lätt att tro att en gräns på en karta är det som är rätt men så är det inte och därför finns det en fara för markägare att lita på en karta eller GPS när det ska byggas eller göras åtgärder i skogen.Det här beror på att olika metoder använts och under en lång tid varför det på digitala kartor visat i medeltal fel med tio meter även om det naturligtvis finns kartbilder där gränsen ligger rätt på centimetern.&nbsp; Enligt svensk lag är det fysiska gränsmärket på marken som gäller och inte linjen på en karta.Källa: Lantmäteriet

Målet med gränsprojektet var att leta rätt på gränser för 40 000 hektar – men resultatet blev mer än det dubbla.– Det har gått riktigt bra. Vi har gått igenom hela 93 000 hektar, säger projektledaren Marcus Larsson på Orsa Besparingsskog.

"Problemet finns i hela Sverige och skulle leda till stora samhällsbesparingar", säger Marcus Larsson på Orsa Besparingsskog.

Gränsprojektet i Orsa överträffade alla mål

Skog

Lagom till årsskiftet avslutas gränsprojektet i Orsa som fokuserat på att få kartor och faktiska gränspunkter i terrängen att stämma överens. Projektledare och initiativtagare Marcus Larsson  på Orsa Besparingsskog är nöjd med utfallet.