facebooktwittermail d

Gott läge i lantbruket men oro i humanvården

Internationellt sett är resistenta bakterier bland lantbrukets djur fortfarande ovanliga i Sverige. Det konstaterar SVA medan Folkhälsomyndigheten oroas över ökning inom vården.

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är bakterier som orsakar sjukdom hos djur men också tarmbakterier hos friska djur, ofta känsliga för de typer av antibiotika som används i Sverige.

"Ett undantag är kyckling där förekomsten är högre men utan någon tendens till ökning", skriver SVA i ett pressmeddelande.

PREMIUM Se upp för resistenta parasiter

SVA konstaterar också att försäljningen av antibiotika till både lantbrukets djur och sällskapsdjur fortfarande är låg.

Ökningen av resistens hos kolibakterier från grisar som sågs 2015 har inte noterats för 2016. Däremot har resistens mot tiamulin hos bakterier som orsakar tarmsjukdomen svindysenteri, påvisats för första gången i Sverige.

"Det är en allvarlig sjukdom hos grisar men den smittar inte till människor. Sjukdomen är ovanlig i Sverige men problematisk för de gårdar som drabbas. Tyvärr finns det få antibiotika som är verksamma mot sjukdomen men hittills har tiamulin fungerat, säger Helle Unnerstad, laborator vid SVA.

Inom humanvården fortsätter dock bakterier som antibiotika inte biter på att öka enligt TT. Ökningen i Sverige bedöms som måttlig men det anses inte spela någon roll. Även om antibiotika används restriktivt inom vården men bakterierna tar sig lätt över gränserna:

– Vi lever i en global värld, vi reser, vi importerar mat och livsmedelsproducerande djur, säger Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten till TT.

Däremot oroas myndigheterna över ökningen av tarmbakterier med resistenstypen ESBL-CARBA och som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas.

Ökningen har pågått sedan 2007.

LÄS OCKSÅ Tar strid för zink till gris

LÄS OCKSÅ Resistenta bakterier i djurpark