Anders Fällman

Göran Bergkvist står i ett fält och håller i några strån av råg.

large_1633607495108.jpeg

medium_1633607495108.jpeg

small_1633607495108.jpeg

thumbnail_1633607495108.jpeg

1633607495108.jpeg

Artikeln publicerades först i Lantmannen den 30 juni 2021.

2013 bad jag Göran Bergkvist komma till en gård som testade att så både vårsäd och höstvete i samma överfart på våren med en kombimaskin. Vårsäden med såbillarna och höstvetet med gödningsbillarna. Lantbrukaren var med i en erfagrupp med ekoodlare som ville dra ned på antalet körningar i odlingen. Exempelvis genom att så grödor för två skördeår. Jag och lantbrukaren ville att forskaren skulle berätta vad som skulle hända.Göran Bergkvists kalender var späckad men han nappade på det ovanliga tilltaget som dessutom föll utanför boxen. Han kom, genuint nyfiken och intresserad och med tillräckliga kunskaper i växtfysiologi.&nbsp;

Vårsäden stod radrätt med ett försprång till höstvetet som helst inte skulle ta över. Göran dissekerade plantor och blottade bladanlag, skottanlag och axanlag. Vårsäden var anpassad för såtidpunkten medan höstvetet hade massor av tid att utveckla många blad och skottanlag fram till normal såtidpunkt för höstvete. Det kommer att leda till skottreduktion som tar energi, förklarade han på plats.<blockquote>– En stor del av mitt arbete är skrivbordsarbete. Men man lär sig inte förstå hur en gröda fungerar vid skrivbordet. Man måste ut i fält, konstaterar Göran Bergkvist.</blockquote>

<h2>Engagerad i Maltkornsmästaren</h2>Det var ett av alla tillfällen då Göran Bergkvist har gett sig ut i praktiken och återvänt till SLU med intryck att förvalta i forskningen. Han medverkar i organisation av rådgivarkonferenser och han engagerade sig i Lantmannens senaste odlingstävling ”Maltkornmästaren”.Kanske var det under de tidiga pojkåren som intresset för lantbruk skapades när asfaltbarnet från Hässleholm skrotade runt på sin mormor och morfars jordbruk i Nöbbelöv. Det var inte maskinerna utan hur naturen fungerade som fängslade honom.– Jag läste kemi i gymnasiet och på universitetet, men naturens kemi lockade mer än labbets kemi och en kompis som gick agronomutbildningen skickade prospekt som fångade min nyfikenhet. Då visste jag fortfarande lite om jordbruk. Det kom senare.När det var dags att ta agronomexamen 1993 var det konjunkturen i lantbruket som styrde vägvalet. Han var bra nära att bli rådgivare, men då bestod jobbet mest av att jobba med bidragsfrågor och det lockade inte.– Då startade jag egen firma och gjorde uppdrag åt SLU vilket ledde till valet att gå forskarutbildningen och disputera.

large_1633607673994.jpeg

medium_1633607673994.jpeg

small_1633607673994.jpeg

thumbnail_1633607673994.jpeg

1633607673994.jpeg

<h3>Göran Bergkvist</h3>Ålder: 55 år.Familj: Hustru Karin och fyra barn.Fritid: Mycket ledarskap i ungdomshandboll genom åren, men numer fjällvandring, löpning i skogen, bollsport med barnen, skidor på längd, tvärs och på hjul.Senast lästa bok: Omläsning av ”Genom lindens krona” av Sven-Edvin Salje. Funderar på om den inte egentligen borde vara kurslitteratur för alla lantbruksstuderande.Kör: En Toyota Verso som med skohorn rymmer en familj med 4 vuxna barn.Devis: ”Vi hellre än jag.”

Han tycker den viktigaste lärdomen från en forskarutbildning är förmågan att ställa frågor på ett sätt som gör att man kan få svar på det man faktiskt behöver veta. Sedan 2016 är Göran Bergkvist vice dekan och assisterar dekan i frågor som rör jordbruksvetenskap i styrningen av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Lantbruksfakultetens inriktning.– Där har jag lyft jordbrukets behov och vad som kvävs för att stärka SLUs roll i lantbrukssektorn. Men även verka för ökade kontakter mellan de behovsstyrda forskarna och de som är mer inriktade mot grundvetenskaperna.<h2>Professor i ogräsekologi</h2>2019 fick Göran en lektorstjänst och uppdraget att jobba mer med utbildning. Han gör tummen upp för SLU:s omgjorda agronomutbildning. En mastersutbildning som flaggskepp kommer att attrahera fler studenter, både från andra länder och från Sverige.Satsningen på fältforskningsstationerna med moderna maskiner och kompetens kommer också att gynna SLU:s tillämpade forskning och gagna jordbruket, hävdar han.Göran Bergkvist tillhör antagligen de på SLU som har jobbat allra bredast. Betydligt bredare än sin forskning inom det breda ämnesområdet odlingssystem, men nu har han precis fått tjänsten som professor i ogräsekologi och reglering.– Jag har alltid varit en person som har varit intresserad av allt! Nu får jag en möjlighet att smalna av och jag ser det inte som helt orealistiskt att vi ska kunna bygga upp en forskargrupp i världsklass.Men odlingssystem är ju den ena sidan av myntet och ogräs är den andra sidan.<blockquote>– Ja, det är en bra beskrivning. Vårt sätt att odla huvudgrödor påverkar hur olika ogräs gynnas eller missgynnas. Det behöver vi bygga forskningen på. Herbicider räcker inte till som enda verktyg i lådan.</blockquote>

Närbild på Göran Bergkvists ben i ett par stövlar stående i ett fält.

large_1633607682032.jpeg

medium_1633607682032.jpeg

small_1633607682032.jpeg

thumbnail_1633607682032.jpeg

1633607682032.jpeg

<h2>Renkavle utom kontroll</h2>Han talar om växtföljder som på kort tid har utarmat jordar runt om i världen, men även om områdena i England där stor andel höstvete har skapat problem med renkavle som inte längre kan kontrolleras med selektiva ogräsmedel.– Det talas för lite om det men det enda som skiljer oss från dem är att det inte har gått lika långt än hos oss. Vi går samma väg om vi inte tänker om. Renkavle i delar av Skåne är ett aktuellt exempel.Men kan man klandra lantbruket att man har gjort en marknadsanpassning av sin växtodling för att klara lönsamheten? Ett lantbruksföretag behöver ju vara lönsamt för att kunna utveckla sin odling.– Vi förstår det behovet. Vi lever också i en ekonomisk verklighet. Den grupp forskare som jag ska leda nu behöver hitta och förfina metoder som blir bra verktyg i samma låda som kemin. Eller som gör jobbet helt utan kemi. Sedan är det upp till branschen att välja bland verktygen.

Göran Bergkvist häller ut gryn i skyffel.

large_1633607676875.jpeg

medium_1633607676875.jpeg

small_1633607676875.jpeg

thumbnail_1633607676875.jpeg

1633607676875.jpeg

Då det gäller möjligheterna att avlasta kemin spelar Göran Bergkvist ut en utökad vallodling som ett trumfess som skulle desarmera renkavle och flera andra svåra gräsogräs. Haken är att det inte finns en lönsam avsättning i dagsläget, men han ser öppningar. Inte bara för tillverkning av biogas.&nbsp;– Det pågår exempelvis en lovande teknikutveckling då det gäller att uppgradera grönmassa till högvärdigare foderfraktioner och om vi summerar andra positiva egenskaper hos vallen tror jag att det inte dröjer länge innan vi ser en intressant ekonomisk kalkyl för odlaren.En styrka med visionen om mer vall som ett urstarkt verktyg är att flerårsvall är svårslagen som kolinlagrare, att den minskar behovet av jordbearbetning och kemikalier, att det finns färdiga maskinkoncept för skörd, transporter och lagring, att det finns en gedigen förädling och en inhemsk fröodling.Om gräsmarker dessutom får vara den refug för biologisk mångfald mellan åker och skog som ängen en gång var i jordbrukslandskapet har den levererat en nytta till.&nbsp;

large_1633607686001.jpeg

medium_1633607686001.jpeg

small_1633607686001.jpeg

thumbnail_1633607686001.jpeg

1633607686001.jpeg

Kan du övertyga politikerna?– Haha, det återstår att se.Ett annat verktyg är mellangrödor. De senaste åren har Göran Bergkvist bland annat jobbat med fältförsök som påminner om de försök han genomförde under sin doktorandutbildning runt millennieskiftet. Då testade han etablering av vete med vitklöver som bottengröda som behövde tämjas. Nu undersöker han vad olika arter av mellangrödor kan tillföra, bland annat i form av skörd av nästa huvudgröda.<blockquote>– Samtidigt tittar vi förstås på mellangrödans förmåga att konkurrera mot ogräs. Jag kan spinna vidare på den tråd jag redan har i min nya roll. En mellangröda ska helst både ta ljus plats och näring från ogräset.</blockquote>Vad tror du, vad kan Conservation Agriculture tillföra svenskt lantbruk?– Det är ett kul koncept som nog har potential att avlasta kemin i odlingen. Den har inte sin största potential i humida områden som Sverige även om den har sin plats här också.

large_1633607679419.jpeg

medium_1633607679419.jpeg

small_1633607679419.jpeg

thumbnail_1633607679419.jpeg

1633607679419.jpeg

<h2>Förbud en nackdel</h2>Framgångarna syns framförallt i torra områden där det går ut på att minska erosion och använda vatten effektivare få mer vatten att jobba med i odlingen.Erfarenheterna av CA i Europa är att bekämpningsbehovet minskar rejält och att glyfosat är ett extremt värdefullt verktyg. Hur ser du på ämnets vara eller inte vara?– Det har ju som du vet blivit en känslig fråga och jag kan inte bedöma hälsorisker. är inte expert på glyfosat. Globalt framstår användningen som osunt omfattande. I Sverige är användningen mera balanserad i förhållande till behovet. Min bild är att ett förbud skulle innebära större nackdelar än fördelar i Sverige, men frågan om hälsorisker kopplade till glyfosat ligger inte på mitt bord.

<h2>5 snabba med Göran Bergkvist</h2>Vad är favorithjälpmedlet för dig som tillämpad växtodlingsforskare?– Det är stövlarna, trädgårdsspaden och telefonen.Ser du ett motsatsförhållande mellan höga skördar och ett uthålligt lantbruk?– Nej inte i princip, men det beror på tidsperspektivet.Vore det förnuftigt att förbjuda glyfosat?– Om jag säger så här…glyfosat har kanske varit ett verktyg som gjort det möjligt att utveckla ett jordbruk som inte är hållbart i det långa loppet. Är vi beredda att bryta den trenden och samtidigt behålla preparatet?Om du tvingas välja mellan att jobba med forskning och utbildning, vad skulle du välja?– Ingen skulle kunna tvinga mig. Men… jag vill definitivt inte sluta undervisa.Kan invasiva ogräs leda till att en betydande del av åkerarealen blir olönsam att odla?– Nej, vi hittar lösningar.

Han tillhör de mest synliga på SLU, med ett gott rykte i lantbrukssektorn och uppfattas som en praktiker bland teoretiker. Nu ska Göran Bergkvist axla en viktig roll för svenskt lantbruk. Professuren med ansvar för ogräsforskningen.

SLU:s Göran Bergkvist om nya professuren.

Han går i närkamp med ogräsen

Växtodling

Han tillhör de mest synliga på SLU, med ett gott rykte i lantbrukssektorn och uppfattas som en praktiker bland teoretiker. Nu ska Göran Bergkvist axla en viktig roll för svenskt lantbruk. Professuren med ansvar för ogräsforskningen.