facebooktwittermail

Gör om Arla till aktiebolag

Vi mjölkleverantörer äger inte Arla, vi är medlemmar. Det är dags för förändring, skriver Claes Jonsson, Sveriges mjölkbönder. 

Arlamjölkbil på väg.
Det är dags att bolagisera den ekonomiska föreningen Arla Foods, menar Claes Jonsson, Sveriges mjölkbönder. FOTO: HORST GALUSCHKA/DPA

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

De kooperativa mejeriföreningarna bildades för att kunna styra utbudet och därmed få upp priset till leverantörerna. Successivt växte föreningarna och värdet i dem växte. Fusion efter fusion har genomförts och numera är Arla ett multinationellt företag. Fokus på den enskilde medlemmens ekonomi har successivt minskat samtidigt som kontroller och kontrollprogram runt den enskilde medlemmen har skenat.

Både medlemmar och förtroendevalda känner att det blir allt svårare att få något reellt inflytande över besluten och vi anser att Arla blir mer och mer tjänstemannastyrt. Detta samtidigt som betalningen för mjölken reellt har sjunkit och det fattas nu runt 1:50 per kilo mjölk för en medelgård i Sverige.

Mjölkproduktionen har i flera decennier minskat i Sverige. Många gårdar har bekymmer med likviditeten och lever på rost och röta. Arlas gemensamma mjölkpris är en del av denna problematik.

Möjligheten till att ta ut lön är och har varit dålig och därmed blir kommande pensioner dåliga. Efter ett liv med hårt slit väntar en ålderdom med låga pensioner.

En ombildning av Arla till aktiebolag med börsintroduktion skulle möjliggöra en ökning av likviditeten på gårdsnivå. Att släppa in externa ägare som också skulle få styrelseplatser skulle sätta en högre press på ledningen,

Fördelarna är många:

• Den som tror på Arla som företag får ett värdefullt aktiekapital som förmodligen kommer att stiga i värde. Den som behöver likviditeten eller inte tror på Arla kan sälja sina aktier. Alla får ut en del av de pengar som avsatts för konsolidering av Arla. Likviditeten kan användas till att starta nya mindre ekonomiska föreningar. Mångfald ökar möjligheten till högre priser och vi får en större valfrihet att leverera till flera olika aktörer.

• Den som är äldre och med en sliten ladugård kan sluta tidigare och slipper hålla på till 65–70 års ålder. Detta tack vare det kapitaltillskott ett ombildande av Arla skulle ge.

• Den som vill hålla på i nuvarande skala får ett välkommet tillskott till balansräkningen eller likviditeten samtidigt som den som vill utöka mjölkproduktionen får en bättre kreditvärdighet

• Arla kommer att få möjligheten att höja priset på svenska marknaden och bli den marknadsledare vi så väl behöver i Sverige. Detta eftersom mjölkpriset då kan vara differensierat i de olika länderna och därmed tjänar inte bara konkurrerande mejerier på prishöjningar på svenska marknaden.

• Kraven på de anställda inom Arla ökar när man inte fritt kan sänka mjölkpriset för att dölja ett dåligt resultat.

• Styrningen av Arla underlättas när inte olika ägarviljor behöver tas hänsyn till. Reglerna behöver av rättviseskäl mellan leverantörer inte vara lika mellan olika länder.

Vad handlar det om för pengar då? Vid ett värde på samma som årsomsättningen på 103 miljarder delat med årsinvägningen så hamnar värdet på 7:50 per kilo invägd mjölk. Från detta ska dras våra insatser och ägarbevis.

För en leverantör med en leverans på 1 miljon kilo mjölk skulle detta innebära 7,5 miljoner i aktier. Netto efter ägarbevis med mera kanske 7 miljoner kronor. Enkelt räknat men den som tror på Arla som företag borde också se ett stort övervärde inom Arla.

Vem är Arla till för? Leverantörerna? De anställda? Affärsledningen? Det vi vet med säkerhet är att de enda som har fullt betalt för sitt arbete är de anställda och affärsledningen.

Vi kallas ofta ägare. Detta är fel. Vi är medlemmar. Den enda gången vi är ägare är när vi säljer, eller börsintroducerar Arla. Det är dags att bli ägare!!

Styrelsen Sveriges mjölkbönder

genom Claes Jonsson