facebooktwittermail

Godsen beroende av EU-stöden

Utan gårdsstöd går fyra av fem av Sveriges största lantbruksföretag med förlust. Det visar ATL:s granskning.

Enligt Jordbruksverket går de växtodlande slättbönderna en hygglig framtid till mötes, medan djurhållande lantbrukare i skogs- och mellanbygd får det svårare.

Men de stora godsen, med sina stordriftsfördelar, välarronderade marker och goda bördiga jordar, klarar sig inte utan gårdsstöd (se lista längst ner i artikeln).

ATL har granskat boksluten för de 50 största stödmottagande aktiebolagen och tittat på vilken betydelse stödet hade för resultatet 2009.
Visst finns det lönsamma undantag, men de 131 miljoner kronor, som de 50 granskade gårdarna fick i stöd 2009, är för de allra flesta bolagen skillnaden mellan vinst och förlust.

Stora skillnader


Med gårdsstöd går 40 av 50 bolag med vinst. Utan stöd är det tvärtom. Då går 39 av 50 med förlust.
Utan stödet har bara 5 av de granskade 50 aktiebolagen en rörelsemarginal på över fem procent. Med stödet är det mer än hälften som redovisar en hyfsad rörelsemarginal.
- Förhållandena har anpassat sig till att de ska få gårdsstödet. De har skaffat sig kostnader efter detta genom höga arrenden och att de köper mark som ger höga räntekostnader, säger chefsekonomen Harald Svensson på Jordbruksverket.
- Jag påstår att stöden till stor del kapitaliseras i jordbruksmarken i goda områden i landet.

Om man jämför med sektorn i stort visar ATL:s granskning att gårdsstödet är en mindre del av omsättningen hos bolagen än hos medelbonden. Men eftersom de granskade gårdarna har en lägre vinst än medel i sektorn, betyder stödet mer för resultatet.

Utan stöd skulle intäkterna behöva ökas med tre procent för att medelbonden ska gå runt, för de granskade gårdarna skulle intäkterna behöva öka med fyra procent för att kompensera för stödet.

Stora skördar


- Godsen är oproportionerligt tunga vad gäller odling av grödor, och därför får vi resultatet att de synes vara stödberoende eftersom gårdsstödet grundar sig på arealersättningen som styrdes av spannmålsskördarnas storlek, säger Harald Svensson.
Torbjörn Esping