Tove Nilsson

large_1631541205907.jpeg

medium_1631541205907.jpeg

small_1631541205907.jpeg

thumbnail_1631541205907.jpeg

1631541205907.jpeg

<p>En odlare av ekologiska gurkor i växthus reklamerade förra året gödselmedlet Biofer 10-3-1 till Lantmännen. Odlaren hävdade att <a href="https://www.atl.nu/resthalter-av-vaxtskyddsmedel-i-biofer-10-3-1">gödselmedlet lett till deformerade gurkor och stora skördesänkningar i odlingen</a>.</p>

<p>Efter felsökning i växthusodlingen kom odlaren fram till att det bara kunde vara gödselmedlet som stod bakom missväxten. Han lät analysera det och fick svar att det fanns två aktiva substanser från ogräsmedel i gödningen, terbutylazin och foramsulfuron. Vid omanalys kunde dock inte det sistnämnda ämnet påvisas på laboratoriet.</p><p>– Jag började misstänka att det inte var det när vi fick veta vad den (gödseln, <i>reds anm</i>) innehöll. Hade det varit i vegetabiliska råvaror hade man kunnat tro att det var det. Men nu visade det sig att det var det inte. Vi kunde se att det var en substans som var väldigt lik, men det är inte den, säger Torbjörn Synnerdahl på Eurofins som gjort analysen.</p><h2>Lantmännen tillsatte utredning</h2><p>Det andra ämnet, terbutylazin, har inte varit godkänt för användning i Sverige sedan 2003. Det är en relativt svårnedbrytbar substans som det fortfarande görs fynd av i vatten och jord.</p><p>På grund av reklamationen tillsatte Lantmännen en utredning och lät göra en mängd analyser.</p><p>– Vi har tagit ut prover på råvaror, referensprover, kundens gödsel, kundens substrat och vatten. De har vi skickat till ackrediterade laboratorier i Sverige, men även utanför Sverige. Svaret vi har fått tillbaka från dem har varit att det inte finns rester av de här två aktiva substanserna som påtalades, säger Torbjörn Wahlström, chef för handelsvaror på Lantmännen.</p>

large_1631541144686.jpeg

medium_1631541144686.jpeg

small_1631541144686.jpeg

thumbnail_1631541144686.jpeg

1631541144686.jpeg

<h2>Inget terbutylazin i gödselmedlet</h2><p>Han framhåller också att de två aktuella substanserna inte har ett verkningssätt som skulle ge den typ av hormonella skador som odlaren beskrivit.</p><p>– När vi kommer ned till botten av det här så har vi har från vår sida inte kunnat hitta något som stödjer odlarens tes. Därifrån har vi sagt att ärendet är avslutat med det. Vi har lagt massor med arbete på det här och jag tycker det är jätteviktigt att verkligen gå till botten med sådant här när det dyker upp.</p><p>Det är Lantmännens dotterbolag Gyllebo gödning som tillverkat den reklamerade gödningen. Produkten Biofer 10-3-1 består av kött- och benmjöl som kommer från en anläggning i Danmark.</p><p>Ola Rickardsson, vd för Gyllebo gödning, utgår från att det inte finns terbutylazin i gödselmedlet eftersom inga uppföljande analyser påvisat någon förekomst.</p><p>– Vi har inte hittat terbutylazin i något annat prov vi har skickat från Gyllebo på någon annan råvara eller färdig produkt. I de prover vi har analyserat så finns det inte terbutylazin, vi har inte kunnat påvisa det alls. Så från vår sida tror vi inte att det finns där.</p>

<h3>Biofer</h3><p>Biofer är ett pelleterat gödselmedel av animaliska biprodukter från konventionell och ekologisk slakteri- och livsmedelsindustri. Det är ett av de mest använda gödselmedlen i ekologisk odling i Sverige och tillverkas av Gyllebo gödning som ägs av Lantmännen. Efter den senaste ändringen i beskrivningen är Biofer 10–3–1 enligt produktbladet ett Kravgodkänt gödselmedel för användning i spannmål, oljeväxter, sockerbetor och grönsaker på friland.</p>

<h2>”Krav gör rätt”</h2><p>Fynden av klopyralid i ekologiska växtnäringsprodukter för fritidsodlare, som ATL tidigare rapporterat om, har föranlett ändringar i Kravs regler för Krav-märkt jord och gödsel. De innebär bland annat att gödseltillverkare ska analysera råvaror där förekomst av bekämpningsmedelsrester kan misstänkas och att tillverkaren tydligare ska deklarera användningsområde.</p><p>Därför ändrar Gyllebo gödning beskrivningen i produktbladet för Biofer 10-3-1 genom att lägga till “på friland” efter ”Krav-godkänd växtnäring för gödsling av spannmål, oljeväxter, sockerbetor samt grönsaker”.&nbsp;</p><p>– Jag tycker Krav gör rätt när de kräver tydligare märkning av Kravmärkta gödselprodukter. Förhoppningsvis leder det till att produkter används till de kulturer och odlingssystem som de är avsedda för. Känsliga kulturer behöver specialgödsel med anpassat innehåll och korrekt dosering för att det ska fungera bra i praktiken, säger Ola Rickardsson.</p>

<h3>Terbutylazin</h3><p>Det verksamma ämnet terbutylazin har inte varit godkänt för användning i Sverige sedan 2003. Ämnet fanns bland annat i produkten Topogard 500 FW för användning mot ogräs i odlingar av ärter och åkerbönor och tidigare i produkter för användning i andra odlingar. I Danmark förbjöds användning av produkter med terbutylazin 2009. Ämnet är godkänt på EU-nivå och används i ett flertal EU-länder, framför allt i majsodling.</p><p>Källa: Kemikalieinspektionen, Miljöstyrelsen i Danmark</p>

<h3>Foramsulfuron</h3><p>Foramsulfuron är det verksamma ämnet i preparatet Conviso One och Maister som är godkända i Sverige för användning mot ogräs i odlingar av sockerbetor och foderbetor respektive odlingar av fodermajs.</p><p>Källa: Kemikalieinspektionen</p>

<p><strong>LÄS MER:&nbsp;</strong></p><p><a href="https://www.atl.nu/resthalter-av-vaxtskyddsmedel-i-biofer-10-3-1">Odlare misstänker: Ekologisk gödsel ledde till missväxt</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/rester-av-vaxtskyddsmedel-i-kravmarkt-vaxtnaring">Kravmärkt växtnäring tog knäcken på tomatplantor</a></p>

<p>Lantmännen godtar inte reklamationen av gödselmedlet Biofer som uppges ha skadat en ekologisk gurkodling.</p>

Odlare och Lantmännen oense om skadad gurkodling

Växtodling

Lantmännen godtar inte reklamation av gödselmedel som uppges ha skadat odling.