facebooktwittermail d

Det finns alldeles utmärkta resultat med hyggesfritt

Hyggesfritt skogsbruk debatteras livligt. Vi har tillämpat metoden sedan några år med gott resultat där vi anpassar åtgärderna efter behov, skriver Göte Carlsson, Unnaryd. 

Gammal stig i skogen ska bevaras.
Flera alternativa åtgärder för skogsskötsel diskuteras allt mer. FOTO: BIRGITTA SENNERDAL

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vad kul! I flera insändare och artiklar samt i media i allmänhet har skogens roll ventilerats. Det är bra. Skogen är Sveriges viktigaste nettoexportör. Skogen betyder alltså jättemycket för Sverige. Inte minst också ur sysselsättningssynpunkt.

Flera alternativa åtgärder finns att bedriva skogsskötseln på. Det mest vanliga vid föryngring är slutavverkning eller trakthyggesbruk som det också kallas. Trakthyggesbruket bör enligt expertis vara tillräckligt stora för att eliminera fejnings- och viltskador.

Så finns det även kontinuitetsskogsbruk eller som det också heter hyggesfritt skogsbruk. Den sist nämnda hyggesmodellen förespråkas i insändare och artiklar. Men hur går det egentligen till rent praktiskt?

Vi har sedan några år tillbaka använt just denna modell. Det var oftast företrädesvis efter stormar eller barkborrarna som granskogen glesades ut och på vissa ställen blev det också luckor. Det kom så småningom självsådda plantor med bland annat  tall, björk, ek och gran under det glesa beståndet och i luckorna. Det är självklart att ta vara på det naturen ”bjuder” på.

Vi tog sedan ned de kvarvarande träden med hjälp av skördare och skotare. I de luckor som uppstod planterade vi lövplantor av olika arter. Vi var dock tvungna på grund av det höga vilttrycket att sätta upp stålburar som skydd kring varje planta. Dessa "Ståhlburar" har fått sitt namn efter skogslegendaren Erik Ståhl, Blekinge. Det är också ett lämpligt tillfälle och samtidigt roligt att prova andra trädslag för mångfaldens skull.

Det går alldeles utmärkt att tillämpa hyggesfritt i skiktade bestånd, det vill säga med gran med ojämn diameter men även med andra trädslag, som lövträd. Åldern spelar alltså ingen roll. För en litet träd kan vara mycket gammalt men när det blir friställt sätter det fart att växa rejält.

Naturligtvis är sedan de fortsatta åtgärderna viktiga. Röjningen och gallringen. Det är då enligt mitt förslag midjeröjningen utmärkt åtgärd. Denna metod introducerade Bengt-Åke Alriksson, Ljungby, för ett antal år sedan. Helt suverän metod. Dessutom kan man använda småskaliga maskiner i gallringsskogen, allt för att få välslutna och skadefria bestånd.

 För att öka kvaliteten har vi stamkvistat sedan långt tillbaka. Det är främst tall, Ekebobjörk, lärk och ek. På ek är vi också noga med att ”raka” bort eventuella vattskott.

Det talas också om gödslingens positiva effekt för att öka tillväxten i Sveriges skogar. Sedan några år tillbaka Vi har testat ArGrow- granulat, ett gödselmedel som sägs stimulera plantans finrötter och mykorrhiza. Det gör att plantan växer snabbare och att försprånget ökar jämfört med ogödslad planta.

Det är väldigt roligt att se att flera går vår skogsrunda. Här finns utsatta skyltar som talar om vad som finns och vilka åtgärder som är utförda. Allt för att underlätta för den intresserade friluftsmänniskan.

Välkommen att höra av dig så tar vi en runda. Det är alltid värdefullt att dryfta synpunkter.

Göte Carlsson

Järanäs, Unnaryd