Det har gått politik i frågan och kommer inte EU-kommissionen till beslut måste alla produkter med glyfosat dras tillbaka från marknaden inom sex månader.
Glyfosatfrågan måste få en snabb lösning
Är du glyfosatberoende? Det är en vanlig åkomma, särskilt i spannmålsodlande slättbygder. I så fall är det ovissa tider nu, när frågan om förlängt godkännande är uppe på EU-nivå.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Det är mycket mer dramatiskt än det ursprungliga förslaget på ett godkännande på 15 år, och även det senaste kompromissförslaget på nio år.
En sådan ovisshet är frustrerande. Samlade riskbedömningar ger i princip grönt ljus och vill man väga in de annars så ofta använda klimatargumenten ersätter i detta fall kemisk bekämpning ett omfattande jordbearbetande och dieselbränning. Men nu har det gått politiska troll i processen.
Naturligtvis är det inte så att europeiskt jordbruk står och faller med ett godkännande av glyfosat, men det har varit viktig del i odlingssystemet sedan lanseringen 1974. Framför allt blir det en konkurrensnackdel för växtodlarna i EU jämfört med resten av världen, som inte kommer att bry sig om vad EU beslutar.
Även den svenska växtodlingen är mycket anpassad till glyfosatbruk. Det håller besvärliga fleråriga ogräs borta och en sprutträda räddar en åker som ”spårat ur”. Inte minst är den minimerade jordbearbetningen byggd på kemiskt understöd.
Även om glyfosat inte stoppas med kort varsel utan får några års respit får man se det som en varning. Det är dags att hitta andra alternativ, och släppa beroendet.
Men hur ska det gå till? Den utopi som vill se Sverige fyllt av mjölk- och köttgårdar där växtföljder med fleråriga vallar löser problemen har världsmarknadens realiteter emot sig. Inget tyder på att Sverige kommer att bli en större mjölknation än vi är. En annan lösning är att producera vallgrödor till biogas. Det är också ifrågasatt och frågan är om inte vätgas- och elbilar gör biogasen till en parentes.
Till slut framstår de fleråriga stråsädesgrödorna som lösningen för växtföljden. Där pågår forskning, men det är många år kvar till storskalig odling.
För utveckling av såväl bekämpningsmedel som nya sorter och grödor blir vi i Sverige allt mer beroende av de stora multinationella företagen som i rask takt fusionerar och blir ännu större. De särskilda förhållanden vi har hamnar mer och mer i bakgrunden.
Det ställer ännu större krav på god framförhållning. Det vore bra om EU:s länder, inklusive Sverige, kunde fatta ett långsiktigt och positivt beslut om glyfosat, för konkurrenskraftens och klimatets skull.