Ännu syns inget slut på kostnadskrisen i lantbruket. När LRF i november räknade på effekten av dyrare diesel, el och sojamjöl landade notan på 4,1 miljarder kronor i ökade kostnader på helåret. När uppgifterna uppdaterades i januari hade kostnaderna stigit till 5,6 miljarder. Framför allt har el och mineralgödsel fortsatt att stiga rekordsnabbt i pris.
När Jordbruksverket redovisar sin totalkalkyl för 2021 visar det sig däremot att den så kallade företagarinkomsten, som ska täcka eget arbete och avkastning på eget kapital, landar på 7,9 miljarder, samma nivå som 2020. Den brukar ligga mellan 7 och 9 miljarder under senare år. Såväl intäkterna som kostnaderna steg, värdet av produktionen av vegetabilier och animalier uppgick till 62 miljarder, en imponerande siffra.
Det blir då väldigt tydligt att över fem miljarder i ökade kostnader slår hårt mot resultatet för hela bondekollektivet. Med tanke på att de politiskt beslutade stöden och ersättningarna till jordbruket uppgår till knappt tio miljarder årligen så förstår man att utan dessa skulle det på totalen inte finnas några pengar till egen lön och ränta på det egna kapitalet, än mindre till vinst utöver det.
Totalt sett är 2021 ett normalår. Problemet är den snabba kostnadsökningen under hösten på vissa kritiska varor. Detta kommer att slå mot resultatet 2022 och frestar på likviditeten för många. Det är otroligt mycket segare att få fram motsvarande intäktshöjningar, om det ens är möjligt.
Politikerna uppmärksammar detta och är villiga att bidra. Det är i och för sig glädjande att det finns en tydlig uppbackning från de politiska partierna och en vilja att dämpa kostnadskrisens effekter. Inget parti vill verka direkt ogint även om man har frihandel och borttagna stöd som grundideologi. Det är en välgörande skillnad i bemötande om vi går tillbaka tio till tjugo år i tiden.
Det kan vara så att en del av dessa kostnadsökningar blir bestående. Energi i form av el och diesel kan mycket väl lägga sig på en högre nivå än de senaste åren. I så fall kommer även den energikrävande mineralgödseln också att kosta. Till detta kommer att de politiska stöden och ersättningarna kommer att vara lägre från 2023.
Det kommer att påverka många lantbrukares beslut om att fortsätta eller lägga ned brukandet. Gårdar i mellanbygd och skogsbygd där odlingsrisken är större och jordbruken ofta är mindre är i riskzonen. Denna kostnadskris kan vara början på en nedläggningsvåg som omdanar landskapet, slaktar ut djuren och snabbar på igenväxningen.
Det är ganska lätt för politikerna att skruva på kranarna som styr dieselskatt och elskatt. Det är också vad LRF vill för att ett eventuellt krisstöd ska kunna betalas ut snabbt och med liten byråkrati.
Det passar också bra i politiska partiernas behov av att visa handlingskraft, ”nu gör vi en rejäl insats för jordbruket”. Det är valår och ett perfekt läge att visa upp sig. Efter valet finns risken att man tycker att det räcker, oavsett om krisen är över eller inte.
Det är inte bra för bilden av svenskt jordbruk att det återkommande ska behövas extra stödpaket. Under senare år har det varit mjölkkris, torka och nu energipriskris. Det vore bättre om det fanns reserver i företagen för att klara dåliga tider i ett år eller två. Många har det men det är också många som nu har det kämpigt.
Det påverkar framtidstron hos unga som gärna vill satsa på jordbruk, men frågan är om de vågar. Det gör det svårare att attrahera arbetskraft och kan göra det svårare att få gehör hos bankerna för investeringar.
Bättre betalt på marknaden och effektivare produktion är det uppenbara önskemålet för en större lönsamhet men det finns också uppgifter för politikerna som inte handlar om pengar, och som kan vara bra att ta tag i även efter valet.
Det borde vara lättare att driva ett företag i det gröna näringslivet.
Den välvilja som partierna nu visar jordbruket och livsmedelsproduktionen borde sprida sig till våra myndigheter. Här har politikerna en stor uppgift att förenkla regelverk och lagar och att ge tydliga instruktioner till myndigheterna om likvärdig och rättssäker myndighetsutövning.
