Mikael Marklund

Anders Birgersson, Den Glade Bonden, Vreta Kloster i ladugården

1680263687530.jpeg

Det här reportaget har tidigare publicerats i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen.</a>

Anders Birgersson har en av Sveriges största mjölkgårdar med 1 000 mjölkkor plus rekrytering. Går allt som han hoppas kommer den att bli ännu större.– Jag tittar på en fördubbling till någonstans mellan 1 800 och 2 000 kor. Om jag väljer att inte göra någonting får jag en lugnare tillvaro men det stämmer inte in med min målsättning att det här ska leva vidare. Gör jag ingenting är risken att om 15 år är det här inte värt mer än marken.

<h3>Anders Birgersson</h3>Ålder: 46.Bor: Vikingstad.Aktuell som: Ordförande i Glada Bonden.Styrelseuppdrag: 4.

I dag brukar han cirka 1 200 hektar. Bara 170 är hans egna.– När jag startade låg markpriset på 100 000 kronor per hektar här. Nu är det uppe i 400 000 kronor. Så det var inte så djävla rätt tänkt kanske. Visst hade det varit bättre att äga mer mark. Men man måste titta på balansräkningen också. Dessutom har min filosofi varit att jag i första hand ska ägna mig åt mjölkproduktion, inte vara markägare.

2001 gick han in som delägare i gården i Vikingstad utanför Linköping. Då fanns det 100 kor där. Sedan har verksamheten vuxit stadigt. En resa långtifrån fri från bekymmer.– Det var riktigt svettigt periodvis. Det har funnits stunder när jag funderat på om jag skulle överleva ekonomiskt, säger Anders Birgersson som sedan 2009 driver gården ensam. För tillfället känner han sig dock trygg.– Men jag vågar inte slappna av.

1680263681641.jpeg

Tillväxtfasen var inte bara en ekonomisk utmaning. Den innebar också att tid och kraft ägnades åt annat än kärnverksamheten, mjölkproduktionen. Vilket fick till följd att den länge stod still på runt 11 000 kilo per år. Nu har den stigit till 13 000 kilo. Men det beror inte på frånvaron av byggnadsställningar på gården.– Vi har jobbat mycket med foderstaterna. Bland annat har vi börjat sänka pH-värdet på fodret till sinkorna. Det har gjort mycket för antalet kalvförlamningar. Vi har också blivit bättre på att ha koll på ketoshalten och satsat på bland annat sandbäddar.Anders Birgersson har inte mycket med den dagliga driften att göra längre, den sköter ett 20-tal anställda.

Ryggraden är tre ladugårdsförmän. Eller ”heardsmen” som det heter på gården eftersom arbetsspråket är engelska då flertalet är från länder från andra sidan den forna järnridån. Personalomsättningen är hög, omkring 50 procent per år. Vilket innebär att det ägnas en försvarlig tid åt att lära nykomlingar att mjölka.Gårdens omsättning ligger på mellan 75 och 85 miljoner kronor. Resultatet har pendlat från som sämst –2,5 miljoner kronor 2015. Vilket enligt Anders Birgersson berodde på dåligt management, för stora investeringskostnader och för små intäkter. Två år senare gjorde man ett toppresultat på 7 miljoner.Beroende på bra management då?– Hade önskat att det var så, säger Anders Birgersson och ler så att snusen nästan ramlar ut.I den bästa av världar skulle toppresultat vara genomsnittet, menar han. En marginal på omkring 10 procent är vad verksamheten borde leverera för att vara hållbar på sikt.– Det har varit och är för svårt att skapa ett vettigt resultat. Sedan ska man inte glömma bort att jag sitter på 100 miljoner i skulder också.

1680263700773.jpeg

Men det är inte som storskalig mjölkproducent Anders Birgersson synts mest i medierna de senaste åren. Leverantörsföreningen han var med och bildade 2015 tog fem år senare över ett nedlagt mejeri. En affär som inte undgått någon som följer med i vad som händer i de gröna näringarna. Som ordförande för Glada Bonden blev Anders Birgerssons ansikte också exponerat för fler än läsarna av lantbrukspressen.Köpet av Boxholms Mejeri av kommunen, som i sin tur förvärvat anläggningen av Arla någon månad tidigare, orsakade två rättstvister som fortfarande pågår. Parterna bråkar om vem som ska ha rätt att använda namnet Boxholm i sin marknadsföring. I ett interimsbeslut bestämde Patent- och marknadsdomstolen i fjol att Glada Bonden inte får sätta namnet ”Äkta Boxholms” på sina i kommunen tillverkade ostar.Svea hovrätt ska avgöra striden om de inventarier som noterades på ett papper men inte fanns med i själva köpeavtalet mellan Arla och kommunen. I juli kom tingsrätten fram till att Arla hade rätt att hämta bland annat två värmecisterner, två andra tankar och en separator. Och som lök på laxen ur ett Glada Bonden-perspektiv att även få rättegångskostnaderna på 1,3 miljoner kronor betalda.Förlorar Glada Bonden slutstriden blir det dyrt. Att ersätta inventarierna kräver minst 2 miljoner kronor, räknar Anders Birgersson med. Sedan tillkommer produktionsbortfall när de ska bytas ut. Samt rättegångskostnader.– Men jag har svårt att se att vi ska förlora. Det är orimligt att de inte ska ingå. Det skulle vara som om man i efterhand skulle plocka ut en värmepump ur en villa och hävda att den inte ingick i köpet.

Skylt som ska stoppa obehöriga besökare

1680263730968.jpeg

Hur går det då för Glada Bonden? Har ni svarta siffror nu?– Vi hade räknat med att vi skulle vara där vid det här laget men var lite för optimistiska. Fram till jul i fjol hade vi bra skjuts och då höjde vi produktionstakten. Men sedan har det varit lite tuffare att få avsättning.En anledning kan vara att Glada Bonden var lite för glada i att ta betalt för sina produkter, tror Anders Birgersson. Men det kan vara på väg att justeras. Inte så att ostarna ska bli billigare men när konkurrenterna höjer sina priser tänker Glada Bonden inte hänga med.Framtiden ser dock förhållandevis ljus ut menar Anders Birgersson. Billiga utländska ostar är på väg att bli färre i de svenska butikerna. Konkurrensen blir i allt högre utsträckning inhemsk. Och där står sig Glada Bondens produkter väl. Både smak- och prismässigt, menar han.Så målen, en omsättning på 1 miljard kronor och att ha 20 procent av mejerimarknaden, kvarstår. Även om de skjutits längre fram. Men det innebär att produktion och invägning måste öka rejält. Och även om mejeriet i Boxholm inte ens går på halvfart i dag produktionsmässigt kommer det inte att räcka till.Var och när nästa anläggning ska byggas är det dock för tidigt att fundera på.– Vi ligger hundra år efter när det gäller erfarenhet av industriell ostproduktion och försäljning. Och som alltid gäller det att lära sig krypa innan man kan gå. Ambitionen som alla i ledningen delar är att växa. Men mycket hänger på att vi lyckas få fart på försäljningen inom det närmaste halvåret.

1680263706714.jpeg

Om han får sia om svensk mjölkproduktions framtid hoppas han på en utveckling liknande den i USA.– Där har mjölkproducenterna de senaste fem åren fått motsvarande 30 öre mer per liter i genomsnitt. Samtidigt som produktionen är betydligt billigare då de får använda GMO-foder och tillväxthormoner. Nu säger jag inte att det är så vi ska ha det här i Sverige men i alla fall.En viktig anledning är, enligt Anders Birgersson, att i USA står större gårdar med en mer affärsmässig syn för en större andel av mjölkproduktionen jämfört med läget i Sverige.– Där lägger man ner om det inte är lönsamt. Det gör att köparna måste betala mer för att försäkra sig om råvaran.Anders Birgersson är övertygad om att en liknande utveckling vore det bästa även för svensk mjölkmarknad. Fast det innebär inte slutet för landets familjejordbruk på något sätt.Någon mjölkkris kommer det inte heller att leda till:– Vad är det? Vad betyder ordet kris? Kris är det bara om det inte går att få fram tillräcklig volym. Annars är det bara en prisfråga. Och det är det som både jag, och vi som driver Glada Bonden, alltid varit ute efter – att stärka lönsamheten för primärproducenterna.En viktig faktor är då att energipriserna inte fortsätter att rusa i väg, menar Anders Birgersson. Som det är nu har han läget under kontroll. Men det kan snabbt förändras, det har utvecklingen de senaste åren tydligt visat. För statsmakten gäller det därför att bestämma sig för vad som är målet med politiken:– Är det att stödja livsmedelsproduktionen eller landsbygden? Har man inte en så stor plånbok som man har i Norge där de lyckats med bägge kan man bli tvungen att välja, säger Anders Birgersson.

1680266982651.jpeg

<h3>Fem snabba frågor</h3>Mjölkpall eller kontorsstol?– Kontorsstol.Linköpings HC eller Åtvidaberg FF?– Jag är totalt ointresserad av idrott. Har ingen åsikt alls. Men håller jag på något så är det Boxholm.Holstein eller SRB?– Holstein utan tvekan.Mjölk eller vin till oxfilén?– Vin. Men gärna lite Boxholmsost till.Är du morgon- eller kvällsmänniska?– Kvällsmänniska helt klart. Jag hatar tidiga mornar. När jag steg upp klockan fyra på morgonen för att ta hand om morgonmjölkningen var hela veckan förstörd.

1680263712895.jpeg

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/kraftig-sankning-av-arlas-mjolkpris">Kraftig sänkning av Arlas mjölkpris</a><a href="https://www.atl.nu/matbutiker-blir-lonsammare-pa-bondens-bekostnad">Matbutiker blir lönsammare på bondens bekostnad</a>

Storbonden och Glada Bondens ordförande Anders Birgersson tänker lägga in nästa växel. Både på hemmaplan och för mejeriet. På sikt tror han på ökad industrialisering av mjölkproduktionen.&nbsp;– Ingen utveckling är lika med en långsam avveckling, säger han.