Olof Peronius

En skördetröska skördar intill en krater i ett vetrefält utanför Kramatorsk i Donetsk län i östra Ukraina i juli 2022.

1677752993274.jpeg

10,5 miljoner hektar motsvarar en fjärdedel av all jordbruksmark i Ukraina, inklusive de delar som är ockuperade av Ryssland.

Det är nyhetsbyrån <a href="https://www.reuters.com/world/europe/soils-war-toxic-legacy-ukraines-breadbasket-2023-03-01/">Reuters</a> som har tittat på forskningen från Institutet för markvetenskap och agrokemi i Charkiv. Dessutom har de talat med ”två dussin” experter på området, inklusive forskare inom markvetenskap, lantbrukare, spannmålshandlare och analytiker.De negativa konsekvenser som kriget har på jordkvaliteten är flera. Granatbeskjutning stör det känsliga ekosystemet av mikroorganismer som bryter ner jorden till kväve och andra näringsämnen medan passerande stridsvagnar orsakar jordpackning. Allra mest har Ukrainas berömda svartjord, tjernozem, tagit skada.Enligt Institutet för markvetenskap och agrokemis forskning har ökade gifthalter och färre mikroorganismer i jorden redan lett till försämrad groningsförmåga hos spannmålsfrön med en fjärdedel.

<h2>Minröjningen kan ta årtionden</h2>Blindgångare på åkrar och bevattningskanaler, silor och spannmålsmottagningar som förstörts är andra exempel på hur jordbruket har drabbats av kriget. Enligt Andrij Vadaturskyj, chef på Obolon, som är ett av Ukrainas största spannmålsföretag, kan det ta 30 år innan alla minor på ukrainska åkrar blir röjda.Att krig kan få långvariga konsekvenser för jordbruket är känt sedan tidigare. Åkrar kring Verdun i Frankrike, där ett av krigshistoriens längsta och blodigaste slag stod under första världskriget, har över 100 år senare förblivit ouppodlade på grund av alla bombkratrar och blindgångare. På engelska finns det till och med en vetenskaplig term för den jordmån som bildas på ett slagfält. Den kallas bombturbation, vilket är en underkategori till jordtypen impacturbation, som har bildats genom yttre påverkan som exempelvis meteoritnedslag.En av de forskare som myntade termen, Joseph Hupy, säger till Reuters att risken finns att viss jordbruksareal i Ukraina aldrig mer kan komma att odlas igen. På andra ställen kommer det att krävas att jord flyttas för att plana ut marken – samt en minröjningsoperation i massiv skala.

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/brist-pa-godsel-i-ukraina">Brist på gödsel i Ukraina</a><a href="https://www.atl.nu/ukraina-skissar-pa-en-marshallplan-for-jordbruket">Så ser Ukrainas plan ut för återuppbyggande</a><a href="https://www.atl.nu/14-miljoner-ton-spannmal-har-lamnat-ukraina">14 miljoner ton spannmål har lämnat Ukraina</a><a href="https://www.atl.nu/darfor-har-ukraina-sa-bordig-jord">Hemligheten bakom Ukrainas bördiga jord</a><a href="https://www.atl.nu/putin-skryter-om-rekordskord-av-stulet-vete">Putin skryter om rekordskörd: ”150 miljoner ton”</a>

<h3>Extern länk</h3><a href="https://eos.com/blog/fighting-soil-degradation-with-eosda-webinar-takeaways/">EOS Data Analytics webbinar om försämrad jordkvalitet</a> (engelska).

Höga halter av giftiga ämnen som kvicksilver och arsenik har hittats i jordprover från den av Ukraina återerövrade Charkivregionen. Genom att titta på dessa jordprov och satellitbilder uppskattar forskare att kvaliteten på 10,5 miljoner hektar ukrainsk jordbruksmark har påverkats negativt av Rysslands invasionskrig.

Viss mark i landet kan vara förlorad för odling för alltid.