facebooktwittermail

Genteknik tar husdjursavel till nästa steg

Gentekniken öppnar stora möjligheter även inom husdjursavel.

Nötkreatur utan horn skulle kunna vara en tillämpning som snabbt vinner acceptans.

Biotekniken har gjort stora framsteg de senaste åren. Med hjälp av så kallade genknivar (till exempel Crispr/Cas-9) är det förhållandevis enkelt att klippa i dna-strängarna på ett förutbestämt ställe och därmed plocka bort ett oönskat anlag ur arvsmassan. Sedan har cellen en förmåga att själv laga dna som har gått sönder och då kan nya önskade genetiska varianter uppstå.

– Precisionen ökar hela tiden, men det lyckas inte i alla embryon där man försöker, säger Susanne Eriksson.

Att plocka bort anlaget för horn ur nötkreaturens arvsmassa låter sig göras med dagens kunskaper och det skulle ha uppenbara fördelar för djurvälfärd, arbetsmiljö och ekonomi.

– Det styrs av en känd mutation, vi vet hur man gör och det påverkar inte djuret i övrigt. Jag tror att hornlöshet skulle vara en av tillämpningarna som det är lätt att få acceptans för.

Juverinflammationer

Även risken för juverinflammation hos kor skulle kunna minimeras med hjälp av genteknik. Men då handlar det om att föra över mänskliga genvarianter till kreaturen och det gör det genast knivigare och mer kontroversiellt.

– Det vore väldigt intressant att göra något som förbättrar juverhälsan, men det är en mycket mer komplex egenskap än hornlöshet, säger Susanne Eriksson.

Det pågår sedan ett par år ett arbete inom EU för att fastställa regelverk kring användning av genteknik som ett avelsverktyg. Synsättet skiljer mellan olika EU-institutioner och det finns olika nationella regelverk.

– Just nu vet vi inte var det kommer att landa.

Även internationellt är regelverket återhållsamt. I USA, som är ledande när det gäller genmodifiering av växter, har man tillåtit tillämpningar som gäller lax, men inte på grisar och kor.

– I USA handlar prövningen mycket om att visa att tillämpningen är riskfri för människor.

Etiska överväganden

Användning av modern bioteknik inom aveln kräver även andra etiska överväganden. Susanne Eriksson har tillsammans med tre forskarkollegor på SLU skrivit en vetenskaplig artikel om detta i Journal of Dairy Science. De förespråkar bland annat att rådgivande kommittéer med bred kompetens inrättas i avelsföretagen för att styra tillämpningen.

Susanne Eriksson kan inte se att det finns några risker för konsumenten/människan om gentekniken används, men hon understryker att man måste veta vad man gör.

– Vi vet ännu inte hur komplex nedärvningen av vissa egenskaper är. Vi behöver också mer kunskap om reproduktionsteknikerna, säger hon.

LÄS MER: Ny genteknik stoppar fruktad sjukdom

LÄS MER: Exekutiv auktion väntar i jättekonkurs i dansk mjölkgård

LÄS MER: Fler kvinnor jobbar med kofot