facebooktwittermail

Gensaxen kan ges plats med ändrad EU-lagstiftning

Dagens regelverk gör att EU går miste om växtförädlingsframsteg som kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion, konstaterar EU-kommissionen.

På SLU har man använt genredigering för att ta fram en potatis som är motståndskraftig mot bladmögel. Arkivbild.
På SLU har man använt genredigering för att ta fram en potatis som är motståndskraftig mot bladmögel. Arkivbild. FOTO: TOVE NILSSON

EU:s regelverk kring genmodifierade grödor har länge kritiserats från vissa håll för att vara onödigt trögt, även när det gäller vad man kan kalla mer traditionell genmodifiering. Sedan lagstiftningen antogs för tjugo år sedan har växtförädlingen dessutom gjort sådana framsteg att det finns metoder som inte kräver att främmande gener tillförs, och inte lämnar några spår efter sig som skiljer den genmodifierade grödan från konventionella motsvarigheter.