facebooktwittermail

Gensax ger Nobelpriset i kemi

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi för tekniken som ger stora möjligheter för växtförädling.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. Arkivbild.
Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. Arkivbild. FOTO: ELOY ALONSO/REUTERS/TT

De båda forskarna prisas av Vetenskapsakademien för att ha skapat Crispr-tekniken. ”Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar”, skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Den hyllade forskningen har bland annat gett växtförädlare möjlighet att ändra i en grödas genuppsättning utan att tillföra nya gener. Det skiljer så kallad gensaxning eller genredigering från traditionell genmodifiering där introducering av främmande gener leder till de förändringar man vill ha.

Kalldusch

I EU hoppades många växtförädlare att gensaxade grödor, tack vare frånvaron av "nya" gener, inte skulle omfattas av unionens strikta regelverk kring genmodifierade växter och därmed ha en snabbare väg till marknaden. Men EU-domstolen satte stopp för de förhoppningarna när den slog fast att även genredigerade grödor måste gå igenom den för många företag avskräckande godkännandeprocessen som gäller för traditionellt genmodifierade växter.

FOTO: TORILL KORNFELDT

EU:s medlemsländer har bett om en utredning om vad EU-domstolens avgörande betyder i praktiken. Stella Kyriakides, EU-kommissionär med ansvar för den relevanta lagstiftningen, har sagt att en rapport om det ska vara klar senast i april nästa år.

Forskade vid Umeå universitet

Fransyskan Emmanuelle Charpentier arbetade mellan 2009 och 2017 bland annat vid Umeå universitet och det var under den perioden hon beslutade sig för att fokusera på Crispr.

– Så fort jag kom till Umeå kände jag mig mycket bekväm. Kollegorna var väldigt trevliga, miljön var väldigt trevlig och stöttande. Jag hade frihet att forska, och det fanns en känsla av kvalitet och att ge även unga forskare erkännande för deras idéer och möjlighet att göra det de ville, sa pristagaren när hon via länk deltog i Vetenskapsakademiens presskonferens.

Årets Nobelpristagare i kemi

Emmanuelle Charpentier föddes den 11 december 1968 i Juvisy-sur-Orge i Frankrike.

Hon är för närvarande verksam vid Max Planck Institutet i Berlin i Tyskland.

Emmanuelle Charpentier har tidigare bland annat gästforskat vid Umeå universitet och varit forskningsledare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin i Sverige (MIMS).

Jennifer A Doudna föddes den 19 februari 1964 i Washington, D.C., i USA.

Hon är för närvarande verksam vid University of California, Berkeley, USA.

Källa: TT

Läs tidigare artiklar om gensaxtekniken Crispr/CAS:

Forskare i Lund först med att kartlägga havrens genom

Kraven skärps på genmodifierade grödor

Kommissionär utlovar nytt lagförslag för genredigering

EU-länder vill utreda regler kring genredigering

EU-upprop för genredigering

Rektorer varnar för konsekvenser av crispr-dom

Dom bakslag för genredigerade grödor

Genteknik tar husdjursavel till nästa steg

Genforskare förlorar striden om patent

Svenska forskare skräddarsyr ny potatis