Martin Gustafsson

Ove Nilsson, professor i skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU.

1695018767882.jpeg

Detta är den femte delen i ATL:s nya serie om skogsförädling.

Grunden för dagens forskning lades 2013 då svenska forskare var först i världen med att kartlägga granens arvsmassa.&nbsp;

–&nbsp;Barrträd har några av de mest komplicerade arvmassor som vi känner till och det är det som tidigare varit begränsande för hur snabbt man kunnat jobba med det här, säger Ove Nilsson.&nbsp;I traditionell skogsförädling handlar det om att hitta träd med de bästa egenskaperna, egenskaper som i naturen inte bara skapas från vad som är nedärvt utan också under vilka omständigheter trädet har växt, det vill säga både arv och miljö. Genombrottet 2013 innebär att barrträdens gener kan kopplas ihop med respektive egenskaper och att man kommer bort från den slumpmässiga miljöfaktorn.&nbsp;– I framtiden kan du välja ut de träd som har den absolut bästa genetiken, säger Ove Nilsson.&nbsp;Det görs genom att kombinera träddata från Skogforsk som har samlats in under alla år med trädens olika genuppsättningar.&nbsp;– Då kan man koppla ihop förändringarna i egenskaper med de förändringar man ser i arvsmassan och få fram modeller som gör att man med en högre sannolikhet kan bestämma vilka egenskaper ett träd kommer att få redan som en groddplanta, säger Ove Nilsson.&nbsp;Metoden, som kallas för genomisk selektion, används redan inom växtförädling och avelsarbete inom jordbruket. På SLU pågår nu forskning för att ta fram effektiva verktyg för processen som sedan kan användas av Skogforsk i förädlingsarbetet.&nbsp;– Vi försöker förstå vilka gener det är som styr vilka egenskaper. Men också hur träden påverkas av klimatförändringar och vilka gener det är som är viktiga där, säger Ove Nilsson.&nbsp;

1695018819440.jpeg

<h2>Hög tolerans mot torka</h2>Inom växtförädling har man till exempel förädlat fram växter som har en hög tolerans mot torka. Ove Nilsson menar att det även är möjligt inom skogsförädling.&nbsp;– Det är växter som är mer effektiva med att använda det vatten som finns, säger Ove Nilsson.&nbsp;Men ska vi ha skogsplantor som klarar längre perioder av torka och de problem ökade angrepp av skadeinsekter och skadesvampar innebär är det viktigt att förädlingsprocessen kan kortas ner tidsmässigt.&nbsp;– Problemet har varit att klimatförändringarna går mycket fortare än vad den traditionella förädlingen har kunnat röra sig framåt. Med ny teknik ska vi kunna gå snabbare fram med förädlingen, säger han och fortsätter:&nbsp; –&nbsp;Då kan vi få ett mer adaptivt skogsbruk där man snabbt kan ställa om till nya typer av plantor när man ser förändringar i spåren av klimatförändringarna.&nbsp;Pratar man tid och skogsförädling är nyckeln processen somatisk embryogenes, ofta kallat SE, där plantembryon produceras från frön och sedan massförökas för att därefter drivas upp till plantor. För att testproducera SE-plantor i större skala bygger företaget Swetree Technologies en pilotanläggning i Umeå.– Med somatisk embryogenes behöver man inte vänta på att en fröplantage ska producera frön efter 30-35 år, säger Ove Nilsson.&nbsp;Han tror är att det i framtiden kommer finnas ett helt annat utbud av plantor jämfört med idag.–&nbsp;Nu väljer man om man ska ha gran eller tall. Jag ser framför mig att vi kommer ha ett mycket mer diversifierat plantmaterial där man tagit hänsyn till vilken typ av mark träden ska växa på och hur vattenförhållandena är där, säger han.&nbsp;

<h3>Vegetativt förökat material</h3>Förökning av skogsplantor genom somatisk embryogenes, SE-plantor, klassas som vegetativt förökat material, vilket även sticklingar gör.&nbsp;I svenskt skogsbruk finns en begränsning på att max fem procent av den produktiva skogsmarken får vara föryngrat med vegetativt förökat material. Dock är det alltid tillåtet att använda vegetativt material på upp till 20 hektar oavsett fastighetens storlek.&nbsp;Planteringar som omfattar mer än 0,5 hektar ska även anmäla till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan planteringen görs.&nbsp;

<h3>Läs tidigare delar i Framtidens skog</h3>Del 1:<a href="https://www.atl.nu/klimatanpassade-plantor-allt-viktigare-i-framtiden">Här förädlas plantorna för framtidens klimat</a>Del 2:<a href="https://www.atl.nu/nytt-vaxthus-for-bjork-ger-skogen-fler-trad-att-sta-pa">Nytt växthus för björk ger skogen fler träd att stå på</a>Del 3:<a href="https://www.atl.nu/allt-viktigare-valja-ratt-tradslag">Allt viktigare välja rätt trädslag</a>Del 4:<a href="https://www.atl.nu/sa-valjer-du-ratt-lovplanta">Så väljer du rätt lövplanta</a>

Den traditionella skogsförädlingen kan inte hålla jämna steg med klimatförändringarna. Genom genetisk forskning är förhoppningen att det ska gå fortare från förädling till plantering.–&nbsp;Målet är att man snabbt ska kunna ställa om till nya typer av plantor när man ser förändringar i spåren av klimatförändringarna, säger Ove Nilsson, föreståndare för Umeå Plan Science Center och professor i skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU.&nbsp;

Den traditionella skogsförädlingen kan inte hålla jämna steg med klimatförändringarna. 